Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förverkligade direkt på deras arbetsplatser,
var organiserandet av en socialistisk regim?
I dag skall världen mer än någonsin informeras
om,, att mitt under kriget mot den
internationella fascismen uppbyggdes i Spanien en
ytterst modern ekonomi på kollektiv grundval,
ett samhällssystem, byggt på den sociala
rättvisans grund.
Dessa två och ett halvt år ställde Spaniens
arbetarklass i spetsen för den internationella
arbetarrörelsen. Den sociala förändringen
försiggick med ovanlig hastighet och med
djupgående radikalism. Den tyska revolutionen,
och även den ryska, ställdes i skuggan. Den
internationella socialistiska rörelsen kan icke
förbise den spanska erfarenheten. Det var den
spanska arbetarrörelsens frihetliga karaktär,
som gav folket elan. Varje framtida
soeialise-ringsförsök kommer att tvingas ta hänsyn till
det spanska experimentet.
För att finna en historisk parallell till den
19 juli måste man gå tillbaka till den 14
juli 1789. Den ryska oktoberrevolutionen och
den 9 november 1918 i Tyskland, ha icke samma
revolutionära betydelse som den 19 juli 1936 i
Spanien. Både i Ryssland och i Tyskland var
revolutionen en produkt av ett förlorat krig.
Där fanns säregna psykologiska
förutsättningar. Folket hade vapen när kriget var slut.
Segern var lätt att uppnå. Situationen var
helt annorlunda i Spanien. Militären reste sig
mot folket. Arbetarna och bönderna hade inga
vapen, de måste erövra dem. Stormningen av
La Montana i Madrid, denna kasern, byggd
på en backe, försvarad av fascistiska
officerare och soldater med stora mängder moderna
vapen, kan endast liknas med Bastiljens
stormande den 14 juli 1789 i Paris. I båda fallen
var det det arbetande folket, som med sina
liv som insats, krossade reaktionens starka
fästen. Parallellen kan fortsättas. Efter den 14
juli stormade de franska bönderna
feodaladelns borgar och brände de dokument, som
feodalherrarna åberopade för att tvinga
bönderna till dagsverken. Bönderna ville taga
jorden, som de bearbetade med egna händer,
i egen besittning. På denna dag tillfogades de
adliga jordägarna i Frankrike ett ödesdigert
slag.
I Spanien var situationen liknande. Den
19 juli och dagarna därefter ta ’ bönderna
storgodsägarnas och kyrkans jord. Den
förklaras vara gemensam egendom, och det bildas
lantarbetarkollektiver i och för jordens
gemensamma bearbetande. Egendomsförhållandena
på landet regleras efter nya sociala linjer.
Denna aktion förblir en historisk händelse,
den är ett exempel för varje framtida
revolution.
Den spanska republiken besegrades, det
spanska folket förtryckes på nytt. Deras kedjor
äro tyngre i dag, deras lidande större. Men
den 19 juli förblir en minnesdag av första
ordningen i frihetens historia. Visserligen
följde några år efter den 19 juli 1936 Francos
seger. Men också efter den 14 juli 1789 följde
den 9 thermidor. Reaktionen kom åter till
herraväldet. Likväl ramlade den gamla regimen
trots allt. Revolutionens frihetsanda bröt
igenom.
Detta kommer också att ske i Spanien. Det
som förstördes av den gamla regimen den
19 juli 1936 och det nya som uppbyggdes tiden
därpå, efterlämnade djupa spår hos hela det
spanska folket. Bönderna kommer aldrig att
glömma, att jorden en gång tillhörde dem.
Arbetarna kommer alltid att tänka på att de
själva styrde hela samhällsmaskineriet under
2 yz år. Och detta kommer att upprepas med
hjälp av den revolutionära anda, som segrade
den 19 juli. Denna anda lever kvar i folkets
hjärtan. Den komjner att giva det kraft att
fortsätta det socialistiska uppbyggnadsarbete,
som avbröts av Francos seger, men som ieke
kan omintetgöras.
Den spanska revolutionens sociala nydaning
står som ett glänsande vittnesbörd om
arbetarklassens konstruktiva duglighet.
Kapitalisterna hade skjutits åt sidan, profitsystemet
hade avskrivits, grunden var lagd till en
socialistisk ordning där arbetarna voro sina egna
herrar. Det ekonomiska livet låg trots allt
i arbetarnas händer och syndikatens kontroll.
Ingen annan socialistisk riktning har
åstadkommit vad den spanska syndikalismen
åstadkom. Att fascismen segrat för tillfället
betyder ingenting emot den visshet som vunnits med
det spanska experimentet:
Arbetarklassen kan likvidera kapitalismen
och bygga upp en socialistisk ordning efter syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
