Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionen per arbetstimma med 228 proc., torde
väsentligen ha föranletts av de på senare år
förbättrade maskinella anordningarna i fråga
om hyvlingen.
Arbetarantalet vid företaget har sedan år
1924 starkt minskats. År 1935 hade
arbetsstyrkan reducerats med 58 proc. i jämförelse med
år 1924. Det är uppenbart, att den
begränsning av arbetsstyrkan som sålunda ägt rum i
stor utsträckning föranletts av vidtagna
ratio-naliseringsåtgärder, ehuru jämväl
nedläggandet av små virkestill verkningen medfört ett
minskat behov av arbetskraft.”
Det anföres dock i betänkandet att i detta
fall en stor del av den frigjorda arbetskraften
kunnat beredas sysselsättning inom andra
till-verkningsavdelningar än de redovisade.
Vad som i den föregående liksom i denna
artikel anförts torde vara tillräckligt för
att belysa rationaliseringens resultat hittills vad
det gäller dess återverkningar ifråga om
produktionsvolymen, antalet anställda arbetare
samt produktionsresultatet per arbetstimma
etc. Då det emellertid från många håll
fortfarande på det bestämdaste hävdas, att
rationaliseringen icke innebär ökad arbetslöshet,
utan att de från vissa industrier
utrationalise-rade ha möjlighet att erhålla sysselsättning
inom andra verksamhetsområden, vilka t. o. m.
i en viss utsträckning tillkommit som en följd
av rationaliseringen, så bör det också vara av
intresse att något granska även den saken.
Utvecklingen följande tabell: på den punkten belyses av
Socialsty- Antalet Arbetslös- Totala antalet
relsens ansöknin- heten in- hjälpsökande
Är konjunk- gar pr om fack- arbetslösa.
tursiff- 100 led. org. Är sm ed el-
ror platser % tal
1920 3,30 113 5,4 —
1921 1,94 282 26,6 115,000*
1922 2,63 296 22,9 80,500
1923 3,14 186 12,5 26,450
1924 3,04 177 10,1 9,241
1925 3,04 208 11,0 14,882
1926 3,06 212 12,2 16,850
* Medeltal av ungefärliga siffror för tiden
oktober—december 1921.
1927 3,19 210 12,0 19,229
1928 3,31 201 10,6 16,661
1929 3,42 174 10,2 10,212
1930 3,05 183 11,9 13,723
1931 2,61 251 16,8 46,540
1932 2,41 487 22,4 113,906
1933 2,75 685 23,3 164,054
1934 3,50 479 18,0 114,802
1935 3,68 365 15,0 61,581
1936 3,85 262 12,7 35,601
Av denna statistik finner man, att under
konjunkturkurvans högsta punkt före
världskrisen, alltså 1929, då konjunktursiffran var
3,42, var antalet ansökningar per 100 lediga
platser 177, arbetslöshetsproeenten inom
fackföreningarna 10,2 och årsmedeltalet
hjälpsökande arbetslösa 10,212. År 1934 hade
konjunktursiffran överskridit 1929 års notering
och 1930 var den 3,85. Det sistnämnda året
fanns det ändock 262 arbetssökande på 100
lediga platser, arbetslöshetsproeenten i
fackföreningarna var 12,7 och årsmedeltalet
hjälpsökande arbetslösa var mer än tredubbelt det
för år 1929 eller 35,601. Under samma
tidsperiod hade produktionsvolymen ökat med 50
procent, men antalet anställda arbetare inom
industrin med endast 12 procent.
Produktionen per arbetstimma hade ökat med 20
procent. Detta gäller, som tidigare nämnts hela
industrin, alltså även de företag inom vilka
inga eller endast ytterst begränsade
moderni-seringsåtgärder vidtagits.
I de flesta av de exempel som anförts har
det visat sig, att antalet arbetare ökat även
om detta icke i något fall hållit jämna steg med
produktionsökningen, enär
produktionsresultatet per arbetstimma samtidigt ökat i ännu högre
grad. Detta förhållande, att man kunnat finna
avsättning för en större produktionsvolym och
anställt flera arbetare än tidigare torde dock
bero på den högkonjunktur som varit rådande
under do senaste åren, vilken åtminstone delvis
varit en följd av de kapprustningar som
försiggått mellan staterna, och icke, som många
synas tro, är en följdföreteelse till
rationaliseringen i sig själv.
Detta synes
rationaliseringsutredningskom-mittén också ha varit klar över. Den
konstaterar nämligen: ”Rationalisering av driften
medför som regel möjligheter för företagaren att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
