Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den så kallade
”Sovjetunionen”
Av H. Rodriguez
Den ryska regeringen har genom sin
pro-nazistiska omsvängning tilldragit sig den
största uppmärksamhet. Alla icke-bolsjeviker
inom arbetarrörelsen anklaga den för att ha
gjort fascismen brottsliga drängtjänster och
förrått de ännu existerande västeuropeiska
arbetarrörelserna. Moskvas agenter påstå, att
denna politik redan i dag ökat området för
den ryska regeringens herravälde och att den
till sist komm’er att medföra en ännu större
maktutvidgning för Ryssland — kanske också
makt över Tyskland, efter nazismens
sammanbrott.
Låt oss tills vidare lämna åsido frågan, om
den ryska maktsfärens utvidgning är liktydig
med den proletära revolutionens utbredning
eller inte! Låt oss betrakta själva Ryssland!
Är den ryska regimen socialistisk, eller stadd
på väg till socialismen? Håller den arbetande
befolkningens andel i det sociala välståndet på
att ökas, har systemet för rikedomarnas
fördelning en socialistisk karaktär eller
åtminstone en socialistisk tendens? Ökas massornas
politiska inflytande över deras eget öde? På
dessa frågor finns endast ett svar: Nej, —
tre-falt nej! Tvärtom!
Att Ryssland nationalekonomiskt sett
befinner sig i en period av ekonomisk
utveckling, varvid dess produktiva krafter växa —
alldeles som den västeuropeiska kapitalismen
på 1800-talet — har ingenting att göra med
den sociala revolutionen. Detta ”objektiva”
framåtskridande har ingen förnekat. Den ryska
regimen har på tio år skapat 300 nya städer,
landets produktionsförmåga har ökats med 900
proc. jämfört med år 1913 och dess andel i
världsproduktionen har stigit från 4,9 proc.
år 1928 till 17,5 proc. år 1938 — trots den
väldiga depression, som drabbat den
internationella kapitalismen. Dessa siffror — hämtade
ur den rysk-amerikanska handelskammarens
statistik — lämna likväl inget svar på den
revolutionära frågan: vilken social och politisk
ställning inta de arbetande massorna i
Ryssland? Dessa siffror och tusen andra, med vilka
den ryska reklamen översvämmar världen,
beteckna i och för sig endast det tempo, varmed
den ryska planhushållningen rusar fram i den
västerländska kapitalismens spår och hotar att
hinna förbi den. De västeuropeiska
kapitalistiska makternas fiendskap mot Ryssland hadc
under inbördeskriget utan tvivel en
kontrarevolutionär karaktär — den uppstod ur
ängslan för det västeuropeiska proletariatets
revolution. Men läget har ändrat sig.
Förbundet med Stalin är baserat på Hitlers
övertygelse om, att denna allians utgör
kronan på den bolsjevikiska likvideringen av den
ryska revolutionen; västmakternas motstånd
mot Ryssland beror på deras fruktan för den
blivande konkurrenten om världsmarknaden,
den nya imperialistiska kolonialmakten
Ryssland. Den tyska imperialismen vill nu träffa
en överenskommelse med den ryska i stället för
att bekämpa den på liv och död.
Den ryska regimens antisoeialistiska
utveckling har redan upprepade gånger påvisats med
siffror och data. Den nuvarande situationen
tvingar oss att göra detta gång på gång.
Ryssland försöker sig på en framstöt åt väster och
mobiliserar i detta syfte också sin ”femte
kolonn” i de till byte utsedda länderna. För do
arbetare, som ännu alltjämt bilda denna
”femte kolonn”, måste vi därför säga sanningen om
Ryssland —■ icke endast om Rysslands
imperialistiska tendenser utan om den sociala
regimen i den s. k. ”Sovjetunionen”, den regim
som nu också hotar den västeuropeiska
arbetarklassen. ”International Review” i New York
utgav för en tid sedan en fransk arbetares,
Yvons, rysslandsrapport, som är av stort
intresse i detta sammanhang. ”Vad har det blivit
av den ryska revolutionen?” frågar Yvon i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
