Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Låt oss få en
demokrati att försvara
Av Folke Fridell
Kriget har skapat virrvarr i det
socialistiska tänkandet inom liela världens
arbetarrörelse. Det finnes faktiskt ingen egen
linje, efter vilken den socialistiska
arbetarrörelsen arbetar i nuets kritiska situation.
Krigspsykosen har suddat ut den socialistiska
ideologien ur arbetarnas organisationer och
kvar står endast en krigsaktivistisk rörelse,
som fullständigt gett sig nationalismen och
den liberalkapitalistiska imperialismen i våld.
Den socialistiska arbetarrörelsens
ställningstagande är fullkomligt analogt med samma
rörelses frondering vid förra världskriget. Nu
har man redan glömt mellanfredstidens
patetiska antikrigsdeklarationer.
Sant är, att förutsättningarna nu äro
delvis radikalt olika dem, som voro för handen
1914. Då hade även den
reformistiskt-social-demokratiska rörelsen ett någorlunda
socialistiskt innehåll och den nationalistiska
infiltrin-gen var knappast påbörjad. Då fanns det
inom varje krigförande nation en socialistiskt
inspirerad arbetarrörelse, som såg räddningen
och freden i internationalism och socialisering.
Vår ”moderna” arbetarrörelse ställes inför
helt andra fakta. Nu har den partipolitiska
arbetarrörelsen så intimt knutit an till
nationalismen, att — med bibehållandet av den
cen-tralistiska partiapparaten — en internationell
arbetareansträngning praktiskt taget är
omöjlig. Nu existerar det inte en internationellt
orienterad arbetarrörelse inom varje
krigförande nation. Nu äro de krigförande länder-
na uppdelade i ”demokratiska” och totalitära
stater.
Även om man alltså i logikens och
ärlighetens namn måste konstatera, att den
socialistiska arbetarrörelsens chanser att förhindra
kriget eller leda detta till social revolution i
dag äro ’betydligt mindre än 1914, så borde
inte detta konstaterande leda till fullständig
socialistisk kapitulation. Innan vi vidare
syssla med denna fråga, torde det inte vara
ur vägen att fastslå, vilka som bära skulden
till denna tragiska utveckling, vilken — för
att. travestera ett nyligen myntat uttryck —
kramat allt verkligt innehåll ur den
socialistiska citronen. Det är och förblir
arbetarrörelsens anslutning till den nationella politiken,
som direkt och indirekt bär skulden till
rörelsens nuvarande maktlöshet. En internationell
brödraassociation — som kunnat förhindra
alla krig — splittrades upp i ett. otal
nationella sektioner, som satte fosterlandets
intressen i främsta rummet.
Oeh när fosterlanden kallade till krig mot
andra fosterland, då glömde de nationella
sektionerna det internationella sammanhanget och
mötte sina klasskamrater från andra länder
med vapen i hand.
Men tyvärr löser inte ett dylikt nyktert
konstaterande några problem i nuet. Låt oss
alltså erkänna, att förhållandena nu äro mycket
olika förhållandena vid förra krigsutbrottet.
För arbetarrörelsens vidkommande torde det
finnas olika åsikter om, hur arbetarna böra
handla inför kriget. Vi räkna i detta fall
inte med ”kommunisterna”, som ju inte ha råd
att hålla sig med någon egen uppfattning; de
vråla på kommando eller med hopp om
kommande subventioner. En uppfattning och den
— åtminstone så långt det gäller
Skandinaviens arbetare — till antalet betydelselösaste
gruppen representerar en närmast fatalistisk
inställning. Man gör gällande, att kriget är
ett, kapitalistiskt krig; att västmakterna ledas
i sin krigsiver endast av imperialistiska
intressen ; att de demokratiska idealen endast äro
dålig camouflage. Utan att på något sätt
försöka sig på den fullständigt vansinniga
uppgiften att moraliskt försvara Stalins angrepp
mot Finland söker man inom detta läger
motivera sin likgiltighet med att framställa väst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
