Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med maskingevär. Och. miljoner upphetsade
människor av alla raser och alla färger sluka
den blodmättade sensationen i jordens alla
världsdelar, på land, i stad, på hav. Vilka
tider! Vilka segrar! Vilket jubel! Vilken
kultur! Världen håller på att förlora sin själ!
Nej, nej, och åter nej ! Vi vägra att tjuta
med ulvarna. Vi vägra att falla ned och
tillbedja massmördandet. Må det vara ett ont,
som man icke så mycket kan lägga försvararna
till last, ett ont som kommer på de härskandes
skuldkonto, men vi vägra under alla
omständigheter att upphöja detta till ideal. Och vi
vägra att intala människorna, att det är
beredskapen till generaliseringen av detta
tillstånd, som skall skänka mänskligheten den
framtida freden!
Freden bygges icke upp av regeringarna på
militarismens grundval. Freden tryggas icke
av en kapitalism, som tjänar pengar på
mördandet. Freden kan endast tryggas av
folkens massor, som, när de lämnas tillfälle att
fritt uttrycka en obunden vilja, icke önska
krig, icke önska mord, ieke önska, det
ömsesidiga nedslaktandet. Freden kan ondast
tryggas genom störtandet av det herravälde, som
ger några maktägande möjlighet att sända
arméerna emot varandra på slagfälten.
I dag är det särskilt diktaturländema, som
äro aggressiva, som våldföra sig på de små
folken. I går var det ”demokratierna”, som
lade mider sig jordens efterblivna folk och
skapade sina .kolonialvälden. Och dessa
välden upprätthållas fortfarande med hjälp av
gevär och kanoner, och kolonialfolken
undertryckas av sina herrar i de stora
imperialistiska demokratierna. Men systemet av ”i går”
och ”i dag” är: herraväldets och förtryckets
och regerandets system, som också är
ofrihetens och ofredens system.
Freden över jorden, freden för människorna
kan icke komma genom detta system. Den kan
icke komma genom att alla folk, alla länder,
alla stater koncentrera det yttersta och det
sista av sina ikrafter på rustningar, på
kanon-gjutningar, på att som sorkar gräva sig ned i
jorden och fly dagens ljus, på att drilla bort
den personliga intelligensen och det personliga
tänkandet och ersätta denna fria
hjärnverksamhet med ett automatiserat kommando- och
lyd-nadsmaskineri, där det förut fanns hjärnor.
Freden kan först komma, när människorna
göra revolt mot kriget, som är förbundet med
den kapitalistiska folkplundringen, mied
regerandet, kommenderandet, befallandet, drillandet,
mod herraväldet!
Ingenting är stillastående och oföränderligt.
Utvecklingen går i vågdalar, än upp, än ned,
men dock ständigt framåt, även om det då och
då tages steg tillbaka. Den terror, det våld,
det svstem, av slaveri och träldom, som utmärker
tiden, framförallt i diktaturländema, kan idke
vara beständigt. Förr eller senare komma
människorna att reagera, att kräva, åter den frihet,
man stulit från dem. Förr eller senare kommer
en dag för uppgörelse, då massorna avkräva
räkenskap av sina herrar, då de, trötta på
underkastelse, skola komma att vräka undan
befall-ningsmän och diktatorer och taga sitt eget öde
i egna händer. Tidens krafter arbeta i Tyskland,
i Italien, i Ryssland, i alla andra
diktaturländer, och en dag kommer, då detta tekniskt
sinnrika system för herravälde kommer att störta
samman och folken komma att träda nt ur
mörkret och bjuda sina grannar god vilja och
fred.
Icke svärdet och kanonerna kan bygga upp
freden. De kunna endast giva oss kriget. De
avskräcka aldrig definitivt från kriget. Endast
folkens obundna vilja till fred kan säkerställa
freden. Folkens vilja till fred finns redan,
men den är bunden. Det djävulskt fullkomnade
auktoritära system till herravälde, som] byggts
upp under tidernas lopp, hindrar folkviljan att
komma till uttryck. Och detta förhållande
förändras ieke på något avgörande sätt, genom att
det ena systemet av herravälde segrar över det
andra, eller att den ena nationen drives till
nederlag av den andra. Herraväldet stannar kvar.
Därför är den enda effektiva vägen till fred
den inre revolten av folken. Och kunde man
inte hoppas på detta, då kunde man lika gärna
med detsamma uppge hoppet på mänskligheten,
på framåtskridandet, hoppet att fred en gång
skall komma att råda i världen. Då kunde man
lika gärna göra upp sin räkning med livet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
