Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”\/ten det är meningslöst att låta trampa ned
i 1 sig av en angriparstat. Och måste man
ieke försvara den frihet, som en gång erövrats,
emot dem, som vilja beröva oss denna frihet1?”
säger man. Alldeles säkert. Kämpar man
för friheten, så måste man också försvara
friheten, även om det gäller en mindre frihet.
Detta måste betraktas som ett axiom. Det
gäller då bara, på vilket sätt friheten skall
försvaras och om storleken äv de offer, som
bringas, stå i rimlig proportion till den frihet,
som skall försvaras. Under vissa
förutsättningar måst man till och med acceptera
kriget, så som de spanska arbetarna gjorde det
1936—1939.
Men vi betona: det nationella kriget lö-
ser inga problem, kriget kan icke avskaffa
kriget men det blir väl källan till nya krig.
Detta även om ett visst krig accepteras som
ett ofrånkomligt ont. Om i dag totalitär- och
diktaturstaterna äro de, som angripa, som oroa
freden, så måste man ha klart, för sig, att detta
väsentligt är beroende just därpå, att de äro
diktatur- och totalitärstater, och att så länge
detta förhållande består, befinner sig freden
ständigt i fara. Villkoret för fredens
grund-fästande är därför, att det i diktaturstaterna
inträder en inre omvandling genom folkens
resning mot sina herrar. När man söker intala,
att exempelvis det tyska folket kan befrias
genom seger för de ”demokratiska”
stormakterna, så är detta icke sant. Ty det måste
också betraktas som ett axiom, att ett folk
icke kan nå fram till friheten utan genom egen
erövring av friheten. Friheten kan icke ett
folk få till skänks, den måste tillkämpas. Ty
ett folk, som icke av egna inre krafter drives
att erövra friheten, sätter inget värde på
friheten, har icke behov av friheten. Ett folk
som befrias från sitt slaveri genom krig från
ett annat land, kommer i nästa akt återigen i
slaveri för att i händerna på nya lierrär på
nytt bli slaktboskap och redskap till nya krig.
Därför måste arbetarrörelsen i sin strävan
efter fredens grundmurande alltid ledas av
internationella aspekter. Arbetarrörelsen har
genom sin övergång från internationalism till
nationalism själv blivit en grundval för
kriget. Den internationella arbetarrörelsen
måste därför inrikta sig på att bekämpa dikta-
turerna genom propaganda inom
diktaturlän-derna i stället för att koncentrera sig på att
gå samman med de kapitalistiska klasserna i
de nationella krigen, där arbetarklassen på
båda sidor om gränserna blir det egentliga
offret. Icke förr än arbetarrörelsen på nytt
accepterar internationalismen, kommer man ur
det nuvarande dödvattnet. Och just med
denna utgångspunkt, är det så oerhört viktigt,
att arbetarna i de olika länderna frisäga sig
från alliansen med den egna utsugarklassen
och öppet proklamera sin solidaritet med de
element i ”fiendeländerna”, som ha verklig
vilja till frihet och kamp för denna frihet.
Finns det någon utsikt till dc nödvändiga
inre omdaningarna i diktaturstaterna. Här
befinner man sig på ett. område, som är ytterst
svårbedömiligt, Endast de, som leva i
diktaturstaterna och ha tillräcklig överblick, kunna
hysa på objektiva förhållanden grundade
meningar.
En rysslandskännare som prof. Anton
Karlgren säger sig vara övertygad om, att det icke
dröjer länge, ”förrän det knakar på allvar i
Ryssland”. Avlyssnar man stämningen hos
de ryska soldater, som hamnat i finsk
fångenskap, så frapperas man av en viss
samstämmighet: de ha blivit lurade av sina herrar och
intalade, att Finland överfallit Ryssland, varför
de haft den uppfattningen, att de förde
försvarskrig; de ha blivit intalade, att Finlands
arbetare väntade dem som befriare; de ha
kommit till insikt om, att Stalin icke för
fredspolitik utan erövringspolitik; de äro emot denna
politik; det har inträffat, att de drivits till
strid med kulsprutor i ryggen; de ha kämpat
utan motiv på order; de ha ingen
”kampmoral” och där den finns är den baserad på
lögnpropaganda. Meddelanden från det inre
Ryssland berätta om attentat och konspirationer,
om masshäktningar och repressalier. Kriget i
Finland har avslöjat bluffen kring den ryska
krigsapparaten, framförallt den bristande
kampanda, som följer av, att folket är
förslavat. Under denna negativa faktor döljes ett
positivt missnöje, som en gång kommer att ta
sig uttryck kanske i en ny revolution, vilket
skulle vara den naturligaste utlösning. Kriget
försvårar den inre folkförsörjningen, vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
