Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finska ”Frihetskriget’ ett klasskrig
Av Karl Bondeson
Det ii 22 år, sedan den finska revolutionen
utbröt, och de händelser, som i går utgjorde
ett centrum för världens intresse, nämligen det
lilla finska folkets försvar mot den
överfallande ryske jätten, motivera en tillbakablick.
Det mycket begränsade källmaterial, som
använts till efterföljande koncentrerade
framställning, stammar nästan uteslutande från
socialdemokratiska aktstycken. Yi ha använt
dessa källskrifter för att icke kunna anklagas
för partiskhet.
Den 28 januari 1918 anges som dagen för
borgarkrigets utbrytande i Finland. När
efter den ryska marsrevolutionen 1917
Keren-skij övertagit makten i Ryssland, var den
finska borgarklassen beredd att erkänna den nya
regimen som tsarens arvtagare. Den finska
lantdagen hade vid denna tidpunkt ”röd”
majoritet. Denna röda majoritet eftersträvade
lantdagens suveränitet över regeringen, vilket
icke föll borgarna i smaken. Borgarklassen
accepterade därför med tacksamhet Keronskijs
upplösande av den röda lantdagen och utlysan-
det av nya val. De nya valen gåvo åter
borgarna majoritet. Finlands fortsatta
inordnande i det ryska riket var således behagligt för
borgarna. Men så kom bolsjevikrevolutionen i
Ryssland. Nu fick borgarklassen självfallet en
annan inställning. Nu gällde det att komma
bort från Ryssland, att få ett ”fritt” Finland.
Borgarklassen orienterade sig mot Tyskland
och ville i en monarki med tysk prins på
tronen skaffa sig en garanti mot socialismens
hotande spöke.
Den allmänna rösträtten hade Finland fått
1905 som följd av den generalstrejk, som då
kom till stånd. Rösträtten blev en den direkta
aktionens erövring. Den finska arbetarklassen
hade 1917 en radikal inställning, vilken den
socialdemokratiska ledningen sökte moderera.
Ledningen var emot en revolution, men den
kunde icke förhindra, att den ryska
marsrevolutionen framkallade en social islossning.
Massorna kommo i rörelse. De pauperiserade
lantarbetarna ryckte upp i frontlinjen. När
majoriteten i parlamentet efter nyvalen gick
arbetarna ur händerna, föddes helt naturligt tan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
