Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betalningar, att avtalspartnern endast kunde
realisera den stora mängden av blockerade
markskulder genom ständigt nya beställningar. Vid
denna betalningsform voro balka niänderna icke
blott hänvisade till ett begränsat val av
varuslag och varutyper — en synnerligen
betänklig sak, när det gäller krigsmateriel — utan de
måste också betala högre priser för sämre
kvalitet än i länder utan devisrestriktioner. De
priser, som den tyska regeringen dikterar, ha
ju sedan åratal tillbaka ingenting att göra med
räntabilitetsprincipen, utan bestämmas allenast
av folkliushållningsnyttan. I förbindelserna
med balkanländerna är denna godtyckliga
prissättning ett glänsande medel varigenom den
svage partnern bindes ständigt fastare och
även drabbas av hotelser om repressalier
(Rumänien 1939!) för att göra honom foglig. Den
räddningslina, som den store vännen kastade
till de nära länderna i krisens drunkningsfara,
lägges som en snara om halsen, som dras åt
allt hårdare. Östeuropas handelsrum hotar
mer och mer att förvandlas till Tysklands
livsrum.
Kriget har nu även tvingat det liberalistiska
England att åtminstone för närvarande
lämna sina heligaste grundsatser och beträda
den statliga ekonomiska företagsamhetens
farliga mark, på vilken motståndaren lockats in.
Så har sedan i höstas statliga engelska inköp
av säd och ”turkisk” tobak avslutats
oberoende av prisläge och de engelska köparnas smak.
Samtidigt nedskrev man den grekiska
statsskulden 5,7 proc. Därefter lade man upp icke bara
alla de under allierad flagg seglande
dohau-skeppen, utan köpte också med uppoffrandet
av väldiga summor neutrala släpare och
släppråmar, för att hindra transporterna till
Tyskland. Svårast var väl kampen om Rumänien
vilket i mars föregående år formligen hade
förpliktat sig till att omlägga sitt jordbruk och
sin industri efter de tyska behoven. Här hade
det tyska trycket också uppnått, att det skulle
tillsättas en statlig petroleumskommissarie, som
från 1940 skulle reglera hela oljeproduktionen,
bearbetningen och avsättningen, en åtgärd som
framförallt riktades mot västmakterna och
Amerika, vilka kontrollera den övervägande
delen av den rumänska oljeproduktionen. (De
engelska investeringarna belöpa sig till 2,6, de
engelsk-holländska 2,1, de franska 2,2, de
amerikanska 1,4 mot bara 3,5 milj. lei rumänska.)
Trots denna överenskommelse har Tyskland till
inklusive mars endast erhållit hälften av den
oljemängd, som tillerkänts i ett bestämt
leveranskontrakt: i stället för 910,000 ton har
under de sju månaderna endast levererats 464,000
ton. Däremot kunde de allierade erhålla
nästan fördubblade leveranser.
Alla dessa åtgärder till upphävandet av
av-hängigheten av blott en enda
storkontrahent skola nu systematiseras och utväxlas i
större omfattning av det nya engelska bolaget
(United Kingdom Commercial Corporation).
Sannolikt kommer man också att utnyttja den
starka ställning som västmakterna ha som
leverantörer av viktiga råämnen till att knäcka
Tysklands herravälde och förhindra en
italiensk terrängvinst. Donaufolken, som under
det första årtiondet efter världskriget upplevde
en skenkonjunktur genom tilldelningen av
stora krediter, kunna inträda i en ny period
av konstlad ekonomisk uppgång, då de
rivaliserande stormakterna icke sky några offer för
att förskaffa sig deras politiska vänskap.
Kommer resultatet av dessa varandra motsträvande
krafter att bli ”fredens säkerställande” i
Syd-osteuropa, eller stå de olyckliga folken inför
inbrottet av ett nytt förhärjande krig, som
återigen kommer att för årtionden uppskjuta
lösningen av deras trängande ekonomiska
problem: övervinnandet av överbefolkningen
genom intensifieringen av jordbruket och
uppbyggandet av en industri på de inhemska
råämnena 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
