Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i den korporativa reformen enligt fascisterna.
Mon korporationerna kunna endast utöva
denna funktion med Mussolinis
förhandsgodkän-nande. (8:de art.).
• Enligt de nya bestämmelserna skulle antalet
konfederationer reduceras till 9: 4
konfederationer för arbetarna och 4 för arbetsköparna
inom åkerbruk, handel, industri, kreditväsen,
samt en konfederation för de intellektuella. Det
skulle däremot bli 22 korporationer: 8 för
jordbruksproduktionen, 8 för handeln och industrin
och sex för andra verksamhetsområden. De
skulle koordinera sammanslutningarna av
arbetare och företagare i konfederationernas
parallella kategorier.
Denna korporatism har ingenting
gemensamt med syndikalism eller ens med vanlig
fackföreningsrörelse, anmärker Fabbri, ty för
det första är den organiserade massan icke
aktiv utan passiv, icke skapande utan lydande,
en stum armé i absolutismens tjänst; för det
undra är korporatismen ett instrument till
herravälde för ett parti, och i sin tur ett vapen i
händerna på den storkapitalistiska bourgeoisin,
som subventionerar detta parti och
upprätthåller staten.
I politiskt hänseende äro syndikaten —-
numera kategorisammanslutningarna — endast
ett polisinstrument. Dessa syndikat
sammanträda aldrig och hålla aldrig några
överläggningar. Det enda arbetarna ha att göra i dem
Ur att betala sina påtvingade kontingenter. I
ekonomiskt avseende äro arbetarsyndikaten och
bela den korporativa utstyrseln ett vapen i
kapitalisternas händer. De stora jordägarna
i jordbrukskonfederationen, de industriella i
industrikonfederationen äro föga talrika, men
äro alla kända fascister, säger Fabbri, som
utöva ett lietydande inflytande på
korporationsministeriet. De kunna sammanträda, när de
behaga, fritt välja sina representanter,
mobilisera allt sitt inflytande för att främja sina
intressen. Arbetarna lia däremot inga friheter
och inga rättigheter. De äro utlämnade åt
exploatörerna.
Den fascistiska regimen i Italien, liksom
motsvarande regimer i andra länder, har
kraftigt reducerat arbetarnas levnadsstandard.
Enligt Lavoro Fascista den 2 juni 1933 hade den
fascistiska regimen sänkt levnadskostnaderna
med 15 procent ifrån 1927. Men samtidigt hade
arbetarnas löner reducerats med från 20 till
40 procent. Försämringen var således aldrig
mindre än 5 proc., men kunde uppgå till 35
proc, I själva verket var det värre än så. För
30,000 sidenarbetare i provinserna Come,
Va-rese och Milano hade lönerna från 1929 till
1932 sänkts med 50 proc. Nu krävde
företagarna en ytterligare reducering på 33 proc.
Arbetsdomstolen ”nöjde” sig med en
ytterligare reducering på 10 proc. Den totala
reduceringen belöpte sig således till 60 proc, för
dessa arbetare.
Den ”korporativa staten” gör anspråk på
att representera nationens högre intresse,
gent emot vilket arbetets och kapitalets intresse
måste offras. I verkligheten är det endast
arbetarnas intressen som offras — till förmån
för kapitalismen. ”Den korporativa staten”,
skrev Salvemini, har gjort sig själv till
husbonde över allt arbete, lämnande kapitalet åt
de enskilda”. Från början framträdande som
revolutionär socialism (1919) har den
italienska fascismen genomlupit en utveckling till
kapitalistisk absolutism. Fascismen är icke
kapitalismen i händerna på staten, utan staten
i händerna på kapitalisterna. Arbetet
kontrolleras av staten. Staten är ett redskap i
kapitalets hand. Alltså är kapitalet arbetets
ab-solute härskare. I)e kapitalistiska krafterna
dominera, men äro icke dominerade. Men den
dag kan komma, då den italienska
kapitalismen tar språnget över till statskapitalism för
att bevara sitt herravälde. Det är denna
omvandling den italienska fascismen
tillrättalagt i korporatismen och den korporativa
staten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
