Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krigets segerherre
heter hunger
Av Emmy Melin
Förre presidenten för Förenta Staterna,
Herbert Clark Hoover, har gjort, en
undersökning över försörjningsmöjligheterna i det av
kriget hemsökta Europa. Han har sedan förra
världskriget en viss vana att syssla just med
detta slags problem, ty det var han, som ledde
undsättningsexpeditionen med livsmedel till
Belgien under förra kriget. Han ledde också
hjälpaktionen för Finland i våras. Nu är han
åter i full färd med att hjälpa Belgien.
Det är inga känslomässiga betraktelser
Hoover hänger sig åt, han håller sig till de
känslo-lösa siffror, som avspegla sig i rapporterna till
de amerikanska konsulaten, i The Eeonomist i
London, i Förenta Staternas Handelskammares
årsbok för utrikeshandeln. Nationernas
Förbund och Delegationen för främjandet av de
ekonomiska förbindelserna mellan de nordiska
länderna ha också varit de källor, ur vilka han
hämtat sitt material.
Men trots sin ”affärsmässighet” fyller
Hoo-verrapporten oss med fasa. Ty hungern vandrar
i Hitlers spår på hans segertåg genom Europa.
Denna vinter kommer Tyskland att äta
Frankrikes och Donaubäckenets veteskördar,
Skandinaviens slaktboskap oeh Nederländernas svin,
medan kanske miljoner av de utplundrade
komma att gå till mötes den fruktansvärdaste av
alla dödar.
England kanske kommer att överleva den
tyska terrorn. Under alla förhållanden stå
dess förbindelser mot väster alltjämt öppna.
Dess regering kan fly till kolonierna, dess barn
kunna i viss utsträckning överföras till
Nord-Amerika oeh Nya Zeeland oeh Australien.
Kolonierna oeh Förenta Staterna kunna livnära
dem. Den brittiska flottan kanske kommer att
patrullera Atlanten och blockera Hitler från
tillförseln av livsmedel från andra sidan
haven. På samma sätt kommer det att avstänga
Belgien, Holland, Frankrike, Norge och andra
besegrade länder från tillförseln av bröd och
kött. Men segraren kommer inte att lida någon
brist. Inte heller Italien, som kommer att få,
vad Tyskland ger som lön för gjorda tjänster.
Innan Tyskland angrep Polen förra
september, visste man, att Europa hade ett dåligt
skörderesultat. Tyskland föll in i Polen, när
bönderna höllo på att så vintervetet.
Tysklands potatisskörd höll på att förstöras av den
glupande pest, som går under benämningen
Coloradobaggen. Torka hade gått hårt åt
höskörden i Skandinavien och Holland oeh deras
kreatursbestånd hade decimerats. Fodermedel
importerades visserligen, men möjligheterna
sinade. Jordbraksrapporterna utvisade, att
Europas skörderesultat lågo mellan 25 och 50
procent under det normala, och vintern hade
ännu inte kommit.
Vintern medförde den hårdaste kyla, Europa
haft i mannaminne. Medan Hitler bidade
sitt tillfälle och de allierade tröstade sig med
tanken, att han inte vågade slå till, så dogo
förhoppningarna på grödan redan i jorden.
Våren kom sen oeh kall. Försenade frostnätter
togo kål på lyckade odlingar. England inledde
förhandlingar med spannmålsproducenterna i
Rumänien, Ungern, Jugoslavien oeh Bulgarien
för att på så sätt göra dem till sina allierade,
men bortsåg från vad, som alltid skulle vara
deras, Canadas 300 miljoner bushels lagrad
spannmål och Australiens 125 miljoner bushels.
Men Tysklands skrämseldiplomati vann Donaus
kornbodar och denna vinter måste den hemska
sanningen ses i ögat, att medan förut denna
fruktbara, sektor försett norra Centraleuropa
och de västerut ockuperade länidema med upp
till 60 proc. av deras spannmålsbehov, så
kommer det att i år vara helt annorlunda.
Donau-bäckenet. ger en tredjedel mindre än vanligt
oeh skörden väntas inte att komma att
överstiga 3,540,000 ton, och Adolf Hitlers rike
kommer att lägga beslag på det mesta för egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
