Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Proudhons socialistiska
idéer
Av H. Rodriguez
Inte bara i sin uppfattning av revolutionen
utan också av socialismen intar Gustav
Landauer en särställning inom den frihetliga
rörelsen. I allmänhet nöjer man sig med att
betrakta Landauer som en diktare oeh en kritisk
tänkare. Hans praktiska förslag läggas till
handlingarna som ”föråldrade”. Är det utan
intresse, vad Landauer sagt om socialismen?
Varje stor teoretikers praktiska idéer äro
betingade av tiden oeh förlora snart sin
betydelse: men med deras sociala uppfattning i sin
helhet förhåller det sig något annorlunda.
Gustav Landauers uppfattning av
socialismen är ännu i dag av den allra största betydelse
för framtiden. Men Landauers idébyggnad
kan omöjligen förstås, utan att man tar
hänsyn till hans store mästare: Pierre Joseph
Proudhon. I de flesta frihetliga socialisters
hjärnor lever Proudhon endast som en
nypräg-lare av begreppet ”anarki” oeh som
federalismens propagandist. Hans idéer om den sociala
frågans lösning äro föga kända och anses
vanligen tillhöra en gången tid. Men det är en
sanning med modifikation.
Vanligen ställer man anarkismen mot
marxismen. Bakunin oeh Krapotkin skilja sig
från de marxistiska uppfattningarna genom
sitt krav på frihet oeh sitt avvisande av
staten. Ekonomiskt ha de ieke preciserat
frihetens tanke i detaljer. De nöjde sig med
kravet på gemensam äganderätt till
produktionsmedlen under producenternas förvaltning och
uppställande av vissa normer för
konsumtionen: ”Arbetets frukter åt dem som arbeta”
(Bakunin) eller Ӂt var och en efter hans
behov” (Krapotkin). Proudhon återigen
försökte framställa den sociala nyordningen i
frihet och i alla dess detaljer. Gentemot den eldige
revolutionären Bakunin och jämförd med den
etiskt djupt grundade Krapotkin verkar
att utveckla oeh ställa upp som skapande
princip emot de upplösande och auktoritära
tendenserna.
Det är grunddragen av Krapotkins etik. Han
är den ende av de bekanta socialistiska
tänkarna, som försökt giva kravet på ett nytt
samhälle en etisk grundval. De stora massorna ha
följt de teorier, som nöjde sig med
framhållandet av den storkapitalistiska koncentrationen
oeh den politiska centralisationen, i vilkas
”fortskridande” de anade socialismens
annalkande. Naturligtvis var det lättare att antaga
den läran än en annan, som uppställde
socialismen som fordran oeh uppgift, som
solidaritetens förverkligande.
Den utveckling, som den europeiska
arbetarrörelsen tagit, fascismens seger, den tyska,
marxistiska reformismens totala försvinnande
och bolsjevismens förfärande utveckling borde
väl leda till eftertanke.
Mellan dessa resultat oeh den bristande
grundläggningen av socialismen, på grund av
den marxistiska utvecklings- och
”fortskridan-de”-läran, består säkert ett orsakssammanhang.
Den socialistiska rörelsen saknade en etisk
basis. Därför var den inte frihetlig utan
auktoritär. Därför utvecklade den inte någon
skapande social kraft, utan blev till en
politikan-temas sak. Därför kan det också än i dag
finnas människor, som föreställa sig socialismen
som en fascistisk statskapitalism. Men en dag
kommer mänskligheten att förstå, att sådant
inte är socialism, att socialismen måste skapas
ur andra krafter, ha andra mål. Då kommer
man att förstå Peter Krapotkin, vilken inte i
analyserandet av den kapitalistiska processen,
utan i befordrandet av den ömsesidiga hjälpen
fann det socialistiska uppbyggandets krafter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
