Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kriget, dess bakgrund
och aspekt
Av Albert Jensen
Dot har just icke rått några större
meningsskiljaktigheter om, att världskriget 1914—
1918 var ett stormaktskrig om marknader,
råvarukällor och kolonier, d. v. s. ett
imperialistiskt krig*. Nuvarande engelske
regeringschefen, Winston Churehill, förklarade i ett tal
den 20 augusti 1940, att det nu pågående
kriget var en fortsättning av världskriget.’
Därmed har man även från auktoritativt politiskt
håll. ett erkännande av, att detta krig är ett
imperialistiskt krig. Det är väsentligen
dikterat av propagandaintressen, när de
demokratiska regeringarna förklara det vara ett
demokratiens krig för folkfrihet emot diktatur och
fascism. I oeh för sig äro även dessa
deklamationer. en fortsättning av världskriget, då de
allierade uppgåvo sig kämpa för demokrati och
fred mot. militarism och reaktion.
Det nuvarande krigets stridande parter föra
en kamp om ekonomiska intressen av
världsformat. Det världsomspännande
brittiska imperiet kämpar för . sitt fortsatta
bestånd oeh bibehållande. Det nya Tyskland,
Tredje riket, falkar efter hegemoni i Europa,
vilket framgår av dess gigantiska planer om
säkrandet, av det väsentliga av Europa som sitt
livsrum genom etablerandet av en europeisk
”nyordning”, ett Neuropa. Detta som en
första etapp till vidare världsexpansion, varvid
särskilt en ekonomisk oeh politisk penetrering
av det på naturrikedomar så yppiga
Sydamerika ligger i den tänkta utvecklingslinjen.
Japan eftersträvar ”Asien - åt asiaterna”, vilket
närmast får’ tolkas ”Asien åt- Japan”. De
-tyska oeh japanska expansionsdrömmarna
äventyra Förenta staternas kapitalistiska
intressen i såväl Sydamerika som Asien, och det
är väsentligen tillvaratagandet av dessa
intressen som föranlett Förenta staterna att ta
-initiativ till bildandet av ett panamerikanskt
förbund, att starta en rekordartad rustning
och militarisering, att sälja och utlåna
krigsmateriel till England oeh på alla sätt stödja
. det brittiska imperiets kamp mot Tyskland oeh
slå in på en politik, som med största
sannolikhet kommer att dra dem in i kriget.
Vid sidan av dessa tre giganter står en
fjärde, Sovjetunionen, oeh för en avbidande
politik oeh söker att förvärva sig det största
möjliga utbyte av en välvillig neutralitet mot
Tyskland, samtidigt som det understödjer det
kämpande Kina i dess kamp mot Japan, som
är i förbund med axelmakterna. Genom sin
välvilliga neutralitet gjorde Sovjet det möjligt
för Tyskland att öppna stormaktskriget genom
överfallet på Polen oeh med Tyskland dela
detta land. Det var Sovjets insats för
världsfreden.
Tysklands imperialistiska erövringsplaner
konkretiseras i dess utkast till ett ”Neuropa”
i stort sett organiserat på basis av samma
ekonomiska system, -som tillämpas inom Tyskland.
Tysklands ekonomiska princip för
samhälls-hushållningen är liksom Rysslands och Italiens
en av staten organiserad planhushållning. Från
Rysslands skiljer sig Tysklands väsentligen
däri, att i Ryssland äro produktionsmedlen och
de sociala rikedomarna -statsegendom, medan i
Tyskland privategendomen i det väsentliga
bibehållits, men staten dock förskaffat sig
kontrollen, reglerar, produktionen oeh
bestämmer vad . som skall produceras. Men även i
Tyskland har staten slagit under sig
betydande företag samt ingått som delägare i andra.
Denna tendens befinner sig i tillväxt. Statlig
planekonomi är gemensam för både Tyskland
och Ryssland.
Inom alla områden av produktionslivet har
den tyska statsmyndighetens befallning trätt i
stället för människornas handlingsfrihet.
Staten bestämmer vilka företag som få finnas, vad
de skola göra, hur många oeh vilka arbetare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
