Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i stället försökt att appellera till
lantarbetarnas, arrendatoremas och småbrukarnas
gemensamma intressen. Det spanska språket har för
övrigt ett gemensamt ord för alla dessa tre
kategorier av lantarbetare: campesino =
lantman. Och i syndikalisternas propaganda bland
landsbygdens folk använde man medvetet detta
begrepp, som innefattar alla skikt av den
arbetande lantbefolkningen.
Bland lantarbetarna och småbönderna i
Spanien har det under de sista 100 åren
förekommit en hel rad av revolutionära,
frihetligt-kommunistiskt inspirerade upprorsrörelser, på
vilka vi här doek inte kunna närmare ingå.
Faktum är i varje fall, att den under detta
århundrades första årtionde grundade
Confede-raciön Naeional del Trabajo, allt sedan första
stund organiserat stora massor av
”campesi-nos”. På CNT:s kongress i Madrid 1919
rapporterade nationalkommittén: ”En av de
intressantaste företeelserna i vår utveckling är,
att så stora massor av campesinos anslutit sig
till den revolutionära organisationen.
(Protokollet visar faktiskt, att det var
lantarbetar-delegationer från alla regioner, med undantag
av de nordliga.) Vår klassfiende har alltid
hänvisat till oförenligheten mellan städernas oeh
landsbygdens arbetares intressen. I några
länder med starkt fördelad jordegendom, som i
Frankrike, utgör lantbefolkningens egoism ett
av de allvarligaste hindren för en soeial
revolution. Sovjetryssland har i detta avseende
måst göra stora eftergifter... För oss behöva
sådana farhågor inte finnas. Hela det
anda-lusiska lantproletariatet, djupt
frihetligt-kom-munistiskt, är med oss. Med oss äro oekså
campesinos i Levanten och Aragön samt — och
det är en viktig sak — lantbefolkningen i
Ka-talonien, som doek lever i relativt välstånd. I
provinsen Tarragona ha alla lantarbetare
anslutit sig till vår organisation oeh i Lérida är
det på väg att bli samma
resultat..Hänvisningen till Katalonien hänför sig till de s. k.
”rabassaires”, katalanska vin-arrendatorer,
vilka utgöra en speciell klass av lantbefolkningen
och tidvis stodo med CNT, men som senare
blevo till huvud-bålverk för den borgerliga
katalanska vänstern (Esquerra). I varje fall är
det intressant att se, hur i motsats till andra
länder i Europa, den katalanska
lantbefolkningen alltid höll sig till den vänstra politiska
flygeln.
På kongi-essen 1919 var det
Bareelona-syndi-katet för Intellektuella yrken, som framlade
förslaget att ingående studera den tekniska
sidan av den agrara socialismen. En antagen
resolution säger, att CNT särskilt måste ta sig
an lantrörelsen. För att förhindra, att de
under fem av årets månader praktiskt taget
arbetslösa lantarbetarna vandrade in till städerna
oeh på så sätt övade löne-tryck, förklarade
CNT lönehöjning som högst väsentlig. En
särskild ställning intogs till det faktum, att stat
oeh storgodsägare gåvo åt lantarbetarna i vissa
gebit små ynkliga jordlotter, för att binda
proletärerna vid godsen. Härvidlag föreslår
resolutionen, att de syndikalistiska lantarbetarna
anta dessa jordlotter, men inte för att bruka
dem individuellt, utan med dessa starta
kollektiva företag i mindre omfattning. Här dyker
för första gången tanken på lantkollektiv upp.
CNT:s reorganisationskongress efter Primo
de Riveras diktatur, Madrid 1931, befattade
sig mycket mer systematiskt med lantfrågan.
Under de första månaderna av republikens
bestånd, utbröto stora lönerörelser, förbundna
med strejk- oeh sabotagehandlingar, framför
allt då i landets södra delar. Men oekså de
katalanska arrendatorema trädde fram som aktiv
politisk kraft vid republikens installering. På
denna kongress var det Valeriano Orobon
Fer-nåndez, som hjälpte lantarbetardelegaterna med
den slutliga utformningen av den sedan
antagna resolutionen. Framför allt behandlades
frågan om lantarbetarnas organisationsform,
samt ett program med dagskrav. Resolutionen
krävde, att i CNT:s lantarbetarsyndikat skola
lönearbetare, småbönder, delvis under
storgodsen arbetande småbönder, storgodsens
kolonister och arrendatorema gemensamt organiseras,
men att varje kategori får sin speciella sektion
inom syndikatet. Redan då förutsade CNT, att
republikens agrarreform skulle förbli på
papperet. I denna pappersreforms ställe krävde
CNT:
1. Expropriation (utan ersättning) av alla
storgods, jaktområden o. s. v. Annullerande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
