Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samlade amerikanska kontinenten genom sin
rasblandning och inflytandet av en mångfald
olika idéer, kallad att frambringa nya
tankemässiga och sociala skapelser. ”Amerika,
rasernas smältdegel, är oekså idéernas
smältdegel, en ny världs laboratorium!” skriver Villar.
Men okunnigheten oeh primitiviteten hos de
breda massorna i dessa latinska länder, vilka
leva under feodala och koloniala
levnadsförhållanden, vegeterande i obeskrivligt elände, står
hindrande i vägen for, att ett amerikanskt
sam-liörighetsmedvetande skall utvecklas hos de
breda massorna av utsugna och infödingar. Av
dessa skäl är ett samförstånd mellan
kontinentens alla folk, i alltför hög grad en myt hos
de intellektuella kretsarna, anser Villar. Men
dessa idéer skola och kunna förvandlas till de
arbetande massornas egendom och därigenom
bli till en social, nyskapande kraft. Här
ligger den revolutionära rörelsens uppgift.
Vi vilja till slut oekså erinra om den grupp,
som nu i Buenos Aires, tillsammans med
oavhängiga framstegsvänliga krafter i många
latinamerikanska länder, utger tidskriften
”Hombre de America”. Utifrån den tribunen
blir ofta på ett intressant sätt ställning
tagen till dagsfrågorna. I mitten på 1940
publicerades i denna tidskrift en ”Deklaration av
den fria amerikanska människan”, i vilken
artikel det bl. a. heter: ”Den största fara som i
dag hotar mänskligheten det är totalitarismen.
Det är den konsekventaste formen av det
anti-mänskliga, av personlighetens utrotande...”
Hur står det emellertid till med den
amerikanska kontinenten? frågar manifestet vidare.
”Förenta staterna har ännu inte kunnat skapa
någon förtroendegrundval för sin ’goda
grann-skapspolitik’, har inte ens undanröjt
misstanken, att det endast vill trädaä stället för dem,
som hittills utsugit vår livsmark...” Men
trots detta, heter det i deklarationen, stå vi
inte likgiltiga för frågan, hur Amerika skall
förhålla sig gentemot den Europa behärskande
nazifascismen, vilken en dag också kommer att
sträcka sina tassar efter Amerika. ”Om vi
tidigare — manifestet menar med ”vi” de
latinamerikanska länderna — inte voro dugliga att
befria oss från utländskt inflytande, om vi i
många avseenden levde som kolonier, så är nu
det historiska ögonblicket kommet att göra
Hur Förenta staterna se effekten av
Syd-och Nordamerikas vänskapliga handslag.
detta!” ”Vi äro motståndare till de nationella
.autarkiema oeh anhängare av största möjliga
utbyte och ömsesidigt genomträngande folken
emellan. Men vi vilja inte leva i den skamliga
rollen av länder, som leverera råmaterial till de
världen behärskande makterna, vi vilja inte
vara avhängiga dessa makter, ty däri ligger
ingen som helst jämlikhet.” Men Amerika,
heter det så, kan vid solidariskt utnyttjande av
alla sina ekonomiska möjligheter bilda en
verkligt fri och fullkomlig enhet. Ett enat Amerika
skulle visserligen ha behov av några
produkter och råmaterial från andra världsdelar, men
behövde för den skull inte förvandla sig till
slavar under tyskar, japaner eller engelsmän.
Isamma tidskrift finna, vi en artikel av
den argentinske anarkosyndikalisten Jaeobo
Prince, vilken 1937—38 i Barcelona tillhörde
medarbetarna i CNT:s nationalkommitté. I
ett arbete med titeln ”1 kamp mot det
totalitära barbariet” säger han, att Europas
utveckling under nazifascismen, rättfärdigar ett slags
”reflexrörelse” i stil med ett återvändande till
de amerikanska problemen. Denna tendens, att
ställa den amerikanska verkligheten mot den
europeiska verkligheten, säger Prince, har för
oss en mening, endast om vi kunna förläna
antitotalitarismen ett innehåll av socialt
framåtskridande. Det är detta endast som
intresserar oss oeh uppgiften, som därmed är ställd, är
mycket svår. Därtill måste varje
neo-ameri-kansk nationalism undvikas även från de
latinamerikanska ländernas sida. Författaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
