Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kampen om
världsherraväldet
Av Karl Bondeson
Kriget och ideologierna
När stormaktskriget bröt ut i september 1939
inställdes krigspropagandan från
västmakternas sida på att få världen att acceptera
uppfattningen, att kriget förnämligast var ett
ideologiskt krig, ett krig mellan & ena sidan
demokrati och å andra sidan fascistisk diktatur.
Grupperingen av makterna gav skenbart stöd
för detta. Å éna sidan stod diktaturstaten
Tyskland, å andra sidan demokratierna England—
Frankrike. Således demokrati mot diktatur!
Så enkelt var det!
Tyskland stöddes genom ett
nonaggressions-och vänskapsfördrag’ med diktaturen
Sovjetunionen oeh diktaturen Italien stod avvaktande
för att rycka in på Tysklands sida. Sedan kom
”axeln” till stånd oeh till denna anslöt sig i
oktober 1940 Japan, som närmast måste
betraktas som en militärdiktatur. Här hade man
att skaffa med ett kompakt diktaturbloek.
Demokratiblocket var doek icke lika
homogent. Demokratin Tjeckoslovakien offrades .i
Munchen på grund av den engelska
kapitalismens vilja till samförstånd med den tyska
nazismen och var således redan borta. Polen, som
blev anledningen till kriget, var ett
halvfaseis-tiskt land och ingen demokrati. Grekland oeh
Turkiet, som räknades till demokratiblocket,
voro båda diktaturstater. Ungefär detsamma
gällde beträffande Rumänien oeh Jugoslavien,
vilka oeksa räknades som tillgångar för
demokratin. ’ Bara Holland oeh Belgien, vilka
visserligen voro neutrala men i tillfälle av krig
kunde beräknas ansluta sig till England—
Frankrike, kunde betecknas som demokratier
vid sidan av England oeh Frankrike. Å ena
sidan stod således ett klart diktaturblock, å
andra sidan en blandning av demokratier oeh
diktaturer.
Under krigets lopp har i detta avseende
inträtt stora förändringar. Polen har
försvunnit som självständigt rike. Först
uppdelades det i tvenne halvor mellan Tyskland oeh
Ryssland. I dag besittes det helt av Tyskland.
Demokratierna Holland, Belgien oeh
Frankrike äro ieke längre demokratier. De ärö helt
eller delvis ockuperade av Tyskland oeh deras
omvandling till diktaturstater är snart
fullbordad. Diktaturerna Rumänien, Jugoslavien oeh
Grekland, som inräknades i demokratins
tillgånger, ha förvandlats: de två förra till
tyska vasallstater oeh det senare till italiensk
dito. Den mest dramatiska förändringen berör
Ryssland. Denna diktatur, som en tid var
Hitlers förnämliga trumfess, har skiftat
mantalsskrivningsort oeh räknas nu som en synnerli-
Vanliga s. k. moraliska värdeomdömen
tillkomma inte en historisk redogörelse. Men till och
med, om vi skulle våga oss på det vanskliga
företaget att uttala sådana, skulle vi inte i minsta
mån rubba cirklarna av de totalitära staternas
utrikespolitik, vars ofantliga diplomatiska
räckvidd inte kan mätas med vanlig måttstock; ja:
inte ens med maeehiavellismens värdebegrepp
kan den mätas i sin, som det tycks, alldeles
obegränsade avsaknad av stadgad konsekvens. Vi ha
redan i förbigående nämnt som ett märkligt
faktum, att Sovjet, ännu för några veckor sedan
tillhörande axeln eller i alla fall i
kompanjonskap med axelns ledarestat, i detta nu är
allierat med både den brittiska oeh amerikanska
politiken. Denna omkastning ha vi helt enkelt att
konstatera. Först händelsernas vidare förlopp
kan visa, om det politisk-militära förbund, den
ryska diktaturen har ingått med de två stora
demokratierna, har bättre förutsättningar att
lyckas (oeh ev. att påverka även Stalinsystemets
inre struktur) än Stalin—Molotovs hastigt
upplösta pakt med den totalitära nazismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
