Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen förnämlig tillgång för — demokratin! Det
utpräglat’ engelskvänliga Norge, som överfölls
av Tyskland, försöker man med hjälp av tyska
bajonetter förvandla till en nazistisk diktatur
fast utan större framgång, medan däremot
Finland’ i oeh med Tysklands överfall på
Ryssland anslutit sin ”demokrati” till Tyskland oeh
den nazistiska nyordningen av Europa. Dess
gradvisa förvandlande till en diktatur är givet
i händelse av tysk seger.
Man finner således å ena sidan, att
diktatur-bloeket under krigets gång erhållit
”demokratiska” tillskott, medan demokratibloeket
förlorat alla demokratierna i Europa som varit
inblandade i kriget. Däremot har det fått ett
myeket starkt krafttillskott genom Rysslands
anslutning men samtidigt förlorat en del
diktaturstater, som förts över på diktaturblockets
sida.
Världsherraväldet på tapeten
Det föregående visar tillräckligt, att detta
krig icke domineras av ideologier, att det
ieke föres till förmån för den ena eller andra
statsstyrelseformen, utan att det måste vara
andra intressen som dominera. Vilka dessa
intressen äro, ligger öppet och klart: kampen om
världsherraväldet och de ekonomiska fördelar,
som därmed följa. I denna kamp om
världsherraväldet ingår kampen om herraväldet i
Europa som en första etapp. Herraväldet över
Europa är villkoret för en senare kamp om
världsväldet. För Tyskland är herraväldet
över den europeiska kontinenten det, som det
först måste tillkämpa sig. Till detta fordras
icke nödvändigtvis öriket Englands
nedkäm-pande. Tyskland har tidigare sökt en bas för
överenskommelse med England, vari det
brittiska imperiet skulle lämnas intakt vid sidan av
det tyska europaväldet, men England kunde
icke acceptera en sådan uppgörelse, då den
dels endast skulle vara en galgenfrist, som
nödtorftigt uppsköt en senare krigisk uppgörelse
oeh dels innebar den engelska handelns
bortsopande från den europeiska kontinenten.
Därför tog England kriget, medan det ännu kunde
finna några allierade i Europa.
Förenta staternas stödpolitik för det engelska
kriget, som inom kort sannolikt avlöses av
ett aktivt krigsdeltagande, visar också, att man
i Amerika fattar det tyska krigets yttersta
syfte som en kamp om världsherravälde: först
herraväldet i Europa, sedan de andra
världsdelarna. De politiska händelserna i de
sydamerikanska staterna ådagalägga, att de tyska
förberedelserna för dominerandet av denna del av
världen redan framskridit långt. En fortsatt
tysk ekonomisk och politisk penetrering av
Sydamerika betraktar Förenta staterna som en
politisk fara för sig självt men framförallt som
ett ekonomiskt hot mot den amerikanska
industrin, som hårdare än någonsin är piskad att
söka sig nya avsättningsmarknader, då landets
industriella kapacitet endast utnyttjas till en
bråkdel och det placerade kapitalet således till
största delen icke brukas profitabelt. Därför
ligger det i Förenta staternas politiska och
ekonomiska intresse — tvenne intressen som
for övrigt knappast kunna åtskiljas — att
stödja det. engelska motståndet oeh i fall av
behov gå i kriget på’ den engelska demokratins
oeh den ryska diktaturens sida. Därmed
främjar det ieke bara den till krigsindustri
omvandlade amerikanska frcdsindustrin och dess
profitbehov utan passar också tillfället att
utnyttja den med kriget följande sjöblockaden
av den tyska handeln på Sydamerika och den
därmed föreliggande chansen att erövra
Sydamerikas handel och att politiskt uttränga den
tyska nazismen och sålunda effektivt befrämja
sina egna imperialistiska expansionsbehov. Att
förhindra Tyskland att upprätta sitt herravälde
i Europa är lika myeket ett intresse för den
amerikanska som för den brittiska
imperialismen. Med den tyska hegemonien över Europa
skulle Förenta staterna icke bara nödgas
bereda sig på ett framtida krig med Tyskland
utan det skulle också till stor del förlora sina
marknader i Europa, varmed Amerika skulle
tilldelas ett svårt slag. Utan tvivel kommer
Förenta staterna att gå ut i kriget, om detta
blir nödvändigt för att åstadkomma ett
nederlag för Tyskland. Men när det från amerikanskt
håll talas om nödvändigheten av att krossa
hitlerismen, så får man icke förstå det så, att
det härskande Amerika har så myeket emot
statstotalismen som sådan, men väl att man har
allt emot den tyska konkurrensfaran på
världsmarknaden. Det är den som skall krossas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
