Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u
LO-kongressen en funktionärskongress
Av John Andersson
När LCha kongress don (i september förra
året Öppnades, höll dess ordförande, Aug.
Lindberg, ett hälsningstal, vari han bland
annat framförde, att ’’fackföreningsrörelsen är
till ursprung och byggnad en demokratisk
organisation. Den kan uppehållas och verka i
folkhushållets och arbetarnas intresse, blott om
demokratins fortbestånd tryggas. De fackliga
organisationerna bero för sitt liv av
demokratins luft. De senaste årens händelser vittna
vältaligt härom. Där demokratin gått under,
där ha också faekfören ingaraa raserats eller
förvandlats till osjälvständiga statsorgan.
Diktaturen representerar en samhällstyp, som är
främmande från svenskt väsen”.
Vad som här ovan sagts, mot vilket vi intet
ha att erinra, gäller närmast ett uttalande om
do samhälleliga förhållandena i deras helhet,
men torde ha sin tillämpning även beträffande
arbetarnas ekonomiska organisationer. Diktatur
och ledarväldo är överallt farligt för
demokratin, folkets och medlemmarnas rätt att i
största möjliga utsträckning bestämma i egna
angelägenheter. Något undantag därifrån utgör
inte fackföreningsrörelsen.
Iden utredning beträffande
fackföreningsrörelsen och näringslivet, som
Landsorganisationens s. k. femtonmannakommitté föreläde.
LO:s ovannämnda kongress, framhålles å sin
sida bland annat följande:’ "Den svenska
fackföreningsrörelsen liar redan från början byggt
sin verksamhet på en centralistisk princip.
Centralismen har ökats i samma mån som
organisationerna vunnit ökad anslutning’ ocli deras
aktioner blivit av större betydelse såväl för de
enskilda arbetarna som för näringslivet och
samhället. Sedan arbetsgivarna sammanslutit
sig i en riksomfattande organisation med en
stram, centralistisk disciplin blev det
uppenbart, att fackföreningsrörelsen måste utrusta
sina centrala instanser, förbundens styrelser
resp. landssekretariat, med mera vidsträckta
fullmakter."
Femtonmannakommittén konstaterar således,
att makten, beslutauderätten inom
fackföreningsrörelsen, nu är centraliserad mera än
tillförne, vilket helt naturligt betyder, att
medlemmarna fått mindre att säga till om inom
sin egen organisation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
