Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ju större medbestämmanderätt
medlemmarna ha inom en rörelse, desto större demokrati
inom densamma. Att taga från dem denna
medlemmarnas bestämmanderätt betyder
demokratins undergrävande och jämnar vägen för
ledarvälde och diktatur.
I en av debatterna på LO:s kongress
framhöll en av medlemmarna av LO:s
representant-skap, Knut Larsson, att medlemmarna själva
inom LO ”suveränt bestämma hur det skall
vara på denna kongress liksom på
förbundskongresserna. Demokratin är förankrad i varje
medlems rätt att bestämma lika mycket som
varje annan medlem över sina egna
angelägenheter”.
Men är så förhållandet inom LO? Nej, långt
därifrån. Ett studium av LO:s och
fackförbundens stadgar ger klara belägg för, att det
inte är så mycket de enskilda medlemmarna
ha att säga till om inom organisationen. Detta
särskilt när det gäller avgörandena vid
lönerörelser och konflikter.
Beträffande LO:s senaste kongress tillät jag
mig att före densamma i en artikel
framhålla, att ombuden på densamma inte i någon
nämnvärd utsträckning komme att ha direkt
anknytning till arbetsplatserna, Jag framhöll,
att kongressen kommer att bliva en
funktionärskongress, vilken inte kommer att avskaffa
ledarväldet inom LO och överflytta
beslutanderätten till medlemmarna. Jag framhöll vidare,
att kongressen utan tvivel kom att ytterligare
befästa ledarväldet över medlemmarna. Att
detta inte var ett förhastat uttalande, framgår
klart av kongressens protokoll, vilket jag nu
haft tillfälle att taga del av.
Kongressen räknade 402 deltagare. Av dessa
bestodo 250 av ombud från fackförbunden.
Represent.antskapet och landssekretariatet
räknade 113. LO:s funktionärer och revisorer 12
och gästernas antal var 27.
Det absolut exakta antalet inom
fackföreningsrörelsen anställda fullt avlönade
funktionärer, som befunno sig bland de 250
ombuden från fackförbunden, är svårt att ange, då
ombudsförteckningen i protokollet ej är fullt
klar. Så exempelvis anges samtliga 44 ombud
från Svenska Metallindustriarbetareförbundet
som metallarbetare. Vid närmare undersökning
har det dock visat sig, att inte mindre än 12 av
dem äro fullt avlönade platsexpeditörer för
avdelningarna. Samma förhållanden gälla
beträffande ombuden från en del andra förbund.
Uppgifterna i ombudsförteckningen äro
således i en del fall missvisande beträffande
vederbörande ombuds sysselsättning.
Några plock ur ombudsförteckningen ge en
betecknande bild av, hur många avlönade
funktionärer, som deltogo som förbundsombud
å kongressen. Sv. Bokbindareförbundets två
ombud voro båda funktionärer. Sv.
Byggnads-träarbetareförbundet hade sänt 8 ombudsmän
av 10 delegater, Sv. Elektriska
Arbetareförbundet 2 av 3. Sv.
Fastighetsarbetareförbun-det hade två ombud, båda funktionärer. Sv.
Gruvindustriarbetareförbundet 2 av 3. Sv.
Handelsarbetareförbundet hade 7 ombudsmän
på 10 ombud. Sv. Hotell- och
Restaurangpersonalens Förbund hade 5 ombud, alla avlönade
funktionärer. Sv.
Kommunalarbetareförbundet mötte med 8 ombudsmän av 10 ombud. Sv.
Sjöfolksförbundet 2 ombud, båda funktionärer.
Sv. Transportarbetareförbundet hade som
ombud 1 stuveriarbetare och 8 funktionärer. Sv.
Väg- och Vattenbyggnadsarbetareförbundet
hade som ombud 1 vägarbetare, 1
anläggningsarbetare och 4 funktionärer. O. s. v.
Vad det gäller de olika platserna, så låg
Stockholm främst med inte mindre än 54 inom
arbetarrörelsen fast avlönade funktionärer
bland förbuudsombuden. Göteborg kommer i
andra rummet med 18 funktionärer och
därefter Malmö med 6.
Vid närmare undersökning finna vi, att av
de 250 förbundsombuden på LO:s
kongress voro inte mindre än 109 avlönade
funktionärer inom fackföreningsrörelsen. Bland de
övriga 141 var det en del, som knappast nu
kunna anses vara representanter direkt från
arbetsplatserna. Sv.
Bryggindustriarbetareför-bundet hade ett kvinnligt ombud, som inte på
många år arbetat i yrket. Hon är stor
hus-oeh biografägarinna. Sv.
Järnvägsmannaförbundet hade ett ombud, som betecknades som
lokförare, vilken inte på 10 år fört ett lok.
Han har fullt upp att göra med politiska och
kommunala uppdrag. Två andra ombud från
samma förbund äro riksdagsmän. Äro i riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
