Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
socialistiska idéer. När senare en sektion av
den första internationalen bildades i Italien,
stod den under sin första period helt under
de, anarkistiska idéernas inflytande, och
fede-ralistiska traditioner levde kvar inom det
italienska frimureriet, och, som dagens italienska
socialdemokrater bevisa till och med inom den
marxistiska rörelsen. I slutet av 1860-talet
antogs med biträde av de italienska rösterna
följande stadgeparagraf av centralkommittén för
”Freds- och frihetsligan”: ”För att Europas
förenade stater skola kunna förverkligas, är
det nödvändigt, att varje medlemsstat i denna
federation själv är republikansk och
federalis-tisk, d. v. s. grundad på de privata
organisationernas oavhängighet inom församlingarna,
kommunernas oavhängighet inom provinserna
och provinsernas oavhängighet inom
nationerna.” Författaren till dessa teser är Bakunin.
Det är dessa idéer, som i dag åter dyka upp i
de italienska socialdemokraternas nya
program-uttalande.
I kapitlet ”Politisk reformism” finner man i
detta hänseende rätt viktiga och från
frihet-lig ståndpunkt sett sympatiska tankar. I detta
kapitel krävs ”vittgående decentralisering av
den offentliga makten”. Till centralregeringen
ska endast sådana ting överlåtas, som verkligen
angå hela nationen, som justitieförvaltningen,
de internationella förbindelserna och
säkerheten, liksom kommunikationsväsendet. ”Men
inte alla folkets problem äro centrala och
uniforma problem”, heter det mycket riktigt.
Ekonomiskt och kulturellt, säga författarna,
kommer Italien att karakteriseras genom regionala
olikheter och av enskilda landsdelars
självständiga utveckling och tradition. Som ideal dyker
upp ”en öppen federalistisk författning efter
schweiziskt-kantonalistiskt mönster”. Detta ska
emellertid inte betyda, heter det i detta
sammanhang, att man vid indelningen skulle gå
efter de gamla furstestatemas eller
borgarrepublikernas gränser. För denna federalistiska
republik föreslå författarna ett parlament, men
— säga de vidare — då nationalisering av vissa
industrier kommer att bli nödvändig och
viktiga ekonomiska intressen kräva enhetlig
förvaltning, så föreslås vid sidan om det politiska
parlamentet en nationell (landsomfattande)
ekonomisk kongress. Dennas uppgift blir att
utarbeta direktiven för de nationella
industrierna och koordinationen av de övriga.
Medlemmarna av denna församling skola väljas
kortfristigt av tekniker, stads- och lantarbetare
samt anställda, vars uppgift blir att, genom
direkt kontroll och medarbetarskap underifrån,
förhindra uppståendet av en statlig ekonomisk
byråkrati. Vid sidan om denna politiska
reform ställes en agrarisk omvälvning, som dels
förutser skapandet av nya småegendomar och
dels kollektivföretag, samt ställer i utsikt
organiserandet av statlig kredit för alla
jordbru-karföretag. De industriella fordringarna
sammanfattas i följande punkter: 1) småindu-
strier, familjeföretag och sådana med inskränkt
arbetsstyrka förbli i privat hand, måste
emellertid hålla sig till minimallönerna och införa
arbetarnas andel i vinsten. 2) De stora
industrikoncernerna gå över i händerna på
arbetarna, teknikerna och de anställda, vilka
organisera sig i kooperativ form. Aktieinnehavare
— med undantag för sådana, som voro aktiva
fascister — skola erhålla ersättning, dock utan
vinstanspråk. 3) Offentliga tjänster och
monopolindustrier (gruvdrift etc.) nationaliseras.
Likaså de stora, hos staten skuldsatta och
traditionsenligt statligt subventionerade
industrierna (tunga industrin, varvsindustrien etc.).
Ledningen av dessa industrier skall dock inte
helt enkelt överlämnas till staten, utan till
obyråkratiska korporationer under ledning av
tekniker och under medarbetarskap av de
anställda, arbetarna och de i resp. industri
intresserade konsumentgrupperna. (Liknande
idéer uttrycktes i den österrikiska
socialdemokratins gamla socialiseringsprogram.) Den
ekonomiska kongressen kontrollerar nationens
hela ekonomiska liv och utarbetar en allmän
plan.
Man kan inte förneka, att detta (här endast
flyktigt- återgivna) program för Italiens
återuppbyggande innehåller vissa
frihetligt-socialistiska drag. Då ha vi alltså undantagsvis
ett gott ”tidens tecken”, en verklig reaktion
mot det totalitära vansinnet! Även de
auktoritära socialisterna tänka ju i sin kamp mot
fascismen i hästa fall endast på avskaffandet
av kapitalismen, som orsaken och roten till
allt ont. Men det rör sig då om kapitalismens
avskaffande genom staten, en från ovan diri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
