- Project Runeberg -  Syndikalismen / 1942 /
70

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nyordningen —
vetenskaplig utplundring

Av Sverre Bjurman

En vägledare vid studiet av den nazistiska
regimens praxis oeh syfte finner man i
Paul Einzigs bok: Hitlers nyordning (Förlag
Natur och Kultur). Den är nykter oeh logisk
oeh avslöjar obarmhärtigt det nazistiska
skrym-teriet, falskheten oeh bedrägeriet.

Att ställa Europa under tysk kontroll är
det mål Hitler tillkännagivit i Mein Kampf
och som rovgirigt oeh utan skonsamhet
fullföljes. När detta genom tysk seger blivit
verklighet, skulle de europeiska folken i
gengäld bli befriade från krigsfruktans mardröm,
lovas det. De skulle få njuta en för alltid
tryggad fred. Oeh det skulle komma en
”guldålder i Europa”, om folken ginge in på att
samarbeta i ”nyordningen”. Men den nya
ordningen har visat sig vara en mycket gammal
ordning, den som bestod i att segrande riken
skoningslöst utrotade och förslavade de
besegrade nationerna, så som skett med Polen och
Tjeckoslovakien, och så som kommer att ske
med andra nu ockuperade länder.

Nazisternas mål är att öka det tyska
herrefolkets makt och höja dess levnadsstandard.
Varken det ena eller det andra kan bäst
främjas genom ett Europas förenta stater, där de
andra staterna är Tysklands jämlike, utan
allenast genom de andra folkens exploatering och
undertryckande. Vid upprepade tillfällen ha
de nazistiska ledarna (exempel: Terboven om
Norge) öppet förkunnat nödvändigheten av,
att de västeuropeiska folkens levnadsstandard
sänkes. Denna sänkning skall användas till
höjandet av det tyska folkets standard. För

”nyordningens” förverkligande är det
nödvändigt, att de andra länderna stå under
fullständig tysk kontroll i militärt, politiskt och
ekonomiskt avseende.

Den nya ordningen skulle i ekonomiskt
avseende göra slut på det plutokratiska
låt-gå-systemets frikonkurrens och ersätta den med en
planhushållning efter nazistiskt mönster. Vad
slags planhushållning tyskarna tänka
lycklig-göra de ockuperade länderna med, framgår av
en cirkulärskrivelse från Göring till de tyska
ockupationsmyndighetema i Polen. Dessa gavs
i uppdrag att utnyttja skogen i högsta möjliga
grad utan att sörja för återväxten; att utrota
alla industrianläggningar, vilka icke anses
nödvändiga ur tysk synpunkt; att rekrytera minst
en miljon jordbruks- och industriarbetare för
deportering till Tyskland. Danmark, Holland
och Norge fingo order att omändra jordbruket
till extensivt sådant och odla vete i stället för
att ägna sig åt den mera lönande produktionen
av mjölk och mjölkprodukter, en omläggning
som måste göra jordbrukarna fattigare.
Tyskland reserverade fodermedlen för eget behov
och lät de andra länderna bära alla bördor av
bristande tillgång i stället för att dela med
sig. Efter ockupationen av Prag i mars 1939
utfärdade den tyska regeringen en
proklamation, att protektoratets ekonomiska behov skulle
fyllas ”med hänsyn tagen till det tyska rikets
behov”. D. v. s. först och främst Tyskland!
Att praktiskt taget all rullande materiel vid
järnvägarna i de ockuperade länderna har
överförts till Tyskland, är också en åtgärd,
som talar om nyordningens karaktär.

I Polen och Tjeckoslovakien exproprierade
tyskarna egendom i stor omfattning, men
Tysklands ekonomiska politik går i stort sett ut
på att ruinera jordägare, industriidkaro,
bankirer och affärsidkare, så att deras egendom
kan förvärvas till fantastiskt lågt pris av den
tyska staten eller av tyska medborgare eller
företag.

Invasionsarméerna ha följts av skaror av
ämbetsmän oeh civila besökare försedda med
stora mängder riksmark, för vilka varor inköpts.
Efter en tid förbjöds export av
riksmarksedlar, vilka därmed också upphörde att vara
lagliga betalningsmedel i de ockuperade länderna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:46:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/1942/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free