Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ned till elvaåringarna får lov att knoga i
fält-grå och i arbetstjänsten, på vars och ens
arbetskraft ställas största anspråk,
söndagsledig-het och annan fritid är en saga blott — och
enligt Hitlers egna ord finns det numera
en-past plikter kvar för den, som har förmånen
att tillhöra tredje riket eller dess ”livsrum”.
Ve den, som deserterar ur detta tvångssystem!
Det finns för månaderna januari—maj i år en
intressant statistik över tysk rättsskipning för
de medborgare, som ändå ha äran att vara
”arier”. Inte mindre än 111 dödsdomar
avkunnades — men blott fyra därav av en
vanlig domstol! 81 dödsdomar avkunnades av s. k.
specialdomstolar och 9 av den s. k.
folkdomstolen. Resten ha ”omhändertagits” av en
högt-uppsatt nazitysk rättsinrättning under
Himm-lers ledning, vanligen kallad Gestapo. Domarna
drabbade enligt officiella förkunnelser
folkfiender, hög- och landsförrädare, hamstrare,
gulascher. Detta förfaringssätt kompletterar på
ett sätt, som talar för sig självt, åtgärderna
mot främmande folkgrupper i de
nazi-ockupe-rade länderna.
Engelske inrikesministern Morrison har
begagnat tillfället att vid de brittiska
textil-fackföreningarnas konferens i början på maj
innevarande år höja förnuftets röst mitt i det
svidande vansinne, som genomsyrar det blödande
Europa. Morrison förklarade sig då vara
motståndare till ”den intensiva och odefinierade
hämndkänsla, som efter förra kriget rådde mot
det tyska folket”. Eftersom denna bekännelse
råkade infalla i den period, då Hitler-regimens
Luftwaffe lovat ”Baedeker-bombning” som
svar på den engelska luftoffensiven långt in i
Tyskland, har hans frispråkighet väckt en del
ont blod i vissa brittiska kretsar. Kanske
Mor-risons varning för folkhat i detta ögonblick
föreföll vara otidsenlig. Men för det första
har exempelvis utrikesminister Eden upprepade
gånger försäkrat tyska folket om vänskapliga
känslor, bara det gör slut på hitlerismen, och
för det andra är Morrisons röst symbol för
kvarlevan av en smula storsinthet och sunt
förnuft även under vargatider. Tyska folket får
självt ta itu med den nödvändiga uppgiften att
göra rent hus hemma hos sig, den uppgiften
tar ingen ifrån det, men i den mån den icke
Demokratins framtid
Av Herbert Anckar
Det demokratiska systemet befinner sig i
dessa dagar i en kris, som gäller dess vara
eller icke vara. Överallt möter man frågorna:
skall demokratin duka under? Eller skall den
lyckas rida ut stormen — slå tillbaka
angreppet från diktaturens krafter och ånyo resa sig
ur spillrorna? Och i så fall, vad blir det för
ett slags demokrati, som vi komma att
välsignas med efter kriget? Skall det gamla kunna
återuppstå i sin ursprungliga form, eller blir
det demokratiska system, som eventuellt
kommer att genomleva prövningarna, någonting
helt nytt, någonting som markerar en ny epok
i utvecklingen.
Bland dem, som söka ge svar på dessa
frågor, kan man urskilja tvenne huvudriktningar.
Den första av dessa ger ett svar i
pessimismens tecken. Den hävdar, att demokratin som
politiskt system redan nu är så illa medfaren,
att allt hopp om dess tillfrisknande måste
betraktas som fåfängt. Den fäster
uppmärksamheten på diktaturens stora landvinningar, dess
för alltid nazismittade delen av den tyska
befolkningen visar sig ha sinne för det nya
Europa, som måste spira fram efter nazismens
bankrutt, kan det tyska folket göra anspråk på
att tillhöra den europeiska familjen.
Tyskland och Europa är i själva verket ännu
ett ofullbordat program, som den förra tyska
folkrevolutionen år 1918 inte mäktat
genomföra. Kanske för den skull det tyska folket
under en viss, nu tydligen snart tilländalupen tid
blivit inlemmat i ett system, vars främsta
faktiska innebörd med rätta kan kallas Tyskland
mot Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
