Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varifrån kommer
moralen?
Av Peter Krapotkin
in.
Vi ha sett, att människans övervägda eller
medvetna handlingar —■ senare skola vi
tala om omedvetna vanor — alla ha samma
ursprung. Det man kallar dygdiga gärningar
och sådana, som man kallar lastfulla, de stora
uppoffringarna såväl som de små
bedrägerierna, de tilldragande handlingarna såväl som de
frånstötande — alla ha de samma ursprung.
Allt kommer som ett utslag av den enskildes
behov. Alla ha som mål kravet på
tillfredsställelse, lusten att undvika ett lidande.
Vi ha sett det i det föregående kapitlet,
vilket blott innehöll de korta huvuddragen av en
rad fakta, som kunde anförts som belägg.
Man förstår, att denna förklaring kommer
dem, som ännu äro uppfyllda av religiösa
fördomar, att utstöta klagorop. Den lämnar inte
plats för något övernaturligt. Den uppger
tanken på en odödlig själ. Om människan i
sina handlingar alltid kunde lyda en naturlig
drift, om hon bara är så att säga ett ”sj
älv-verkande medvetande”, vad blir det då av den
odödliga själen, vad blir det av odödligheten
— denna sista tillflykt för dem, som bara känt
föga glädje och mycket lidande, och som
drömma att finna ersättning i den andra världen?
Man förstår, att då de vuxit upp i sina
fördomar och blott fästa föga tillit till
vetenskapen, som så ofta berett dem missräkningar,
och då de dessutom mera varit ledda av känslan
än av tanken, så skjuta de ifrån sig en
förklaring, som berövar dem deras sista hopp.
Men vad skall man säga om dessa
revolutionärer, som ända från det adertonde
århundradet till våra dagar, när de för första
gången höra en naturlig förklaring på de
mänskliga handlingarna (läran om
egenkärleken, om man så vill), skynda sig att dra
samma slutledning därav, som den unge nihilist,
som vi redan talat om i begynnelsen, han som
skyndade sig att ropa: ”Bort med moralen!”
Vad skäll man säga om dem, som efter att
ha blivit överbevisade om, att människan
handlar på det ena eller andra sättet för att
tillfredsställa ett naturligt behov, skynda sig att
därav dra slutsatsen, att det är ganska
likgiltigt, vad man gör, att det inte längre finns
varken gott eller ont, att det, att med fara för
sitt eget liv rädda en människa, som håller på
att drunkna, eller att dränka en människa för
att förse sig med hennes plånbok, är tvenne
handlingar, som väga lika mycket; eller att den
martyr, som dör på schavotten, för att han
arbetat för människornas frigörelse, och den lille
bedragare, som har stulit från sina kamrater,
båda äro lika bra ■— därför att båda söka att
tillfredsställa sig själva?
Om de ändå tillfogat, att det varken finns
god eller dålig lukt, varken doft av rosor eller
stank av dyvelsträck, därför att det ena som
det andra blott är svängningar av molekyler,
att det varken finns god eller dålig smak,
därför att det bittra och det milda likaledes blott
äro molekylsvängningar, att det varken finns
kroppslig skönhet eller fulhet, varken förstånd
eller dumhet, därför att skönhet och fulhet,
förstånd och dumhet likaledes endast äro följder
av kemiska eller fysiska svängningar i
organismens celler — om de tillfogade detta, kunde
man säga, att de pratade dumheter, men att cle
i alla fall hade dårens slutledningsförmåga.
Men när de inte säga detta, vad kunna vi
då dra för slutsats därav?
Vårt svar är enkelt. Mandeville, som tänkte
på detta sätt 1723 i .”Liknelsen om myran”, den
ryske nihilisten från 1860—70-talet och senare
mången anarkist, tänkte på detta sätt, därför
att de, utan att göra det klart för sig, blevo
sittande fast i sin kristna uppfostrans
fördomar. Så ateistiska, så materialistiska, eller så
anarkistiska som de trodde sig vara, så tänkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
