Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Världskrig i tre år
Av Karl Mörne
”r’Nedan i tider av så kallad ’fred’ hade vår
Ixinre säkerhet skakats genom
underrättelser, vilka inte voro mindre hemska, därför att
de under åratal dånade kring oss. Vi behöva
inte ens tänka på de omfattande rysligheterna
— i koncentrationslägren eller på de kinesiska
slagfälten. Också hemma, under de s. k. lugna
tiderna avspegla sig oavlåtligt bredvid oss
scener av elände och brutalitet; vi bara tvingas,
eller tvinga oss själva till att vända våra ögon
tande och förvaltande organ, som omfatta hela
samhället och sammanhålla det helas fogar.
Uppbyggandet av rådsorganisationen ställer
alltså ingalunda frågan om valberättigande
eller valbarhet, om direkta, indirekta eller
proportionella val. Så länge revolutionen har
att sörja för sin egen säkerhet och bestånd,
inskränker sig deltagandet i bestämmandet av det
allmänna skeendet naturligtvis till de socialister,
som äro fast beslutna att under alla
omständigheter genomföra revolutionen till dess yttersta
mål, i den frihetliga andan och med klasslös
: samhällsordning. De måste komma samman
från arbetsplatser och bostadskvarter och under
fullkomligt åsidosättande av tidigare
riktnings-skiljaktigheter (samt framför allt under
avgjord och bestämd uteslutning av alla
påträngande inblandningar från yrkespolitiker och
auktoritära vigtigpettrar!) rådslå och fördela
• de plikter, som tjäna den nya andan och
införandet av de nya samhälls- och
hushållningsfor-merna. Till detta hör den i-varandra-gripande
verksamheten av arbetar- och bonderåd, för
säkerställandet av den allmänna försörjningen,
som både producenter och konsumenter över-
ifrån dem. Vår medelklass’ behagliga säkerhet
föi-medlar inte alls någon bild av det verkliga
människolivet och av lidandet; denna standard
av en angenäm och maklig existens gällde inte
alls för den stora allmänheten. Kriget har
plötsligt och med dramatisk våldsamhet blottat
detta förhållande, emedan det är kriget., som
förstör dessa bekvämligheter för alla, likgiltigt
om vi lida direkt av det eller endast måste
ge-namleva lidandet i andanom. Pina och
brutalitet, död och vanmäktigt motstånd träda nu i
all sin nakenhet fram på scenen och bli för
första gången till en omedelbar, fruktansvärd
verklighet för en stor del av mänskligheten.”
För någon tid sedan gjorde undertecknad den
angenäma bekantskapen med en tankerik
liten skrift ”A Postscript to Despair”, författad
av en amerikansk vetenskapsman, Irwin
Edman, professor vid New York-universitetet.
Författaren till denna skrift försöker — under
intryck av det andra världskrigets första skede,
då U. S. A. ännu inte aktivt medverkat -—ställa
några samvetsfrågor både till sig själv och till
allt måste eftersträva genom att inrikta sig på
gemensamt framträdande vid näringslivets
skötande. På landsbygden måste rådsidén spridas
genom upplysning och propaganda (men
absolut inte med våld!) så att inte råden där
erövras av det ekonomiskt mer betydande
storbondeskiktet, innan den sociala jämvikten
hunnit införas och därmed avskaffat storbönderna.
Där utsugning ännu består i en eller annan
form, få rådsorganen endast vara de utsugnas
verktyg och måste således, så vitt det rör sig
om bonderåd, omfatta småbönderna,
lantarbetarna och torparna — de fattiga av
bybefolkningen! Städernas arbetare måste framför allt
vid uppbyggandet av rådssamhället ge akt på,
att den socialistiska organisationens
federalis-tiska karaktär redan från början
uppmärksammas. Ett rådssamhälle, en rådsrepublik —
ordet republik betecknar inte utan vidare en
statsform, utan också varje självförvaltning av det
gemensamma genom folket — en
rådshushållning är endast tänkbar som federativ formation,
kan aldrig vara en stat eller finna plats i en
st.at.shelhet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
