Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mikael Bakunin, Karl
Marx och den
frihet-liga socialismen
Av Ivar Bergegren
i.
Pierro Joseph Proudhon, anarkismens
egentlige grundläggare, dog vid samma tid som
första Internationalen grundades. Hans
lärjunge, den då 50-årige Mikael Bakunin, blev
den frihetliga socialismens ledande representant
inom arbetarrörelsen. Alldeles som Proudhon
drabbades också han av Marx’ bannstråle.
Denne inte bara bekämpade honom på det häftigaste
teoretiskt, utan försökte också personligen göra
honom omöjlig och trängde slutligen ut honom
ur Internationalen. Den genom många års
fängelse i Sachsen, Österrike och Ryssland
försvagade Bakunin måste ägna en stor del av sina
krafter åt att avvärja dessa koncentrerade
personliga angrepp. Trots detta står Bakunin
i de breda massornas dunkla minne inte bara
sakligt sett helt och hållet i Marx’ skugga, utan
är för de flesta också behäftad med en doft av
revolutionär äventyrlighet och alla möjliga
dunkla misstankar, så att den socialistiske
fri-hetsapostelns stora personlighet i det allmänna
medvetandet inte fortlever och verkar så som
önskvärt vore i’ en frihetlig framtids intresse.
Därför skall här göras en del anmärkningar om
Bakunins förhållande till Marx.
Grundtonen i allt förtal, som under flera
decennier spreds mot Bakunin, kom för
första gången till uttryck i ett meddelande i den av
Marx redigerade ”Neue Rheinische Zeitung” den
0 juli 1848. Där påstods i en korrespondens
från Paris, att den franska förfatarinnan
George Sand skulle vara i besittning av
dokument, enligt vilka den för sin ”slaviska
propaganda” bekante Bakunin måste betraktas
som verktyg eller agent för den ryska
regeringen. Bakunin vände sig genast till George Sand,
som i ”Neue Rheinische Zeitung” den 3 augusti
förklarade, att hon aldrig innehaft det ringaste
bevis mot Bakunins lojalitet. Notisen om
Bakunin var fritt uppdiktad. Men förtalet hölls vid
liv av de därav intresserade.
I ett manuskript om sina personliga
relationer till Marx från år 1871 skildrar Bakunin i
koncisa ordalag den fruktansvärda tragedin i
hans senare följande 12-åriga fängelse,
varunder de för honom vanärande ryktena återigen
spredos i Västeuropa:
”Jag blev arresterad 1849 (efter deltagande
i den demokratiska revolutionen i Dresden,
förf. anm.). Dömd till döden vid en process i
Sachsen, utlämnades jag till Österrike 1850 . . .
I Österrike följde en ny process och en ny
dödsdom, varefter jag utlämnades till
Ryssland. Där tillbragte jag sex år på tukthus och
förvisades 1857 till Sibirien, varifrån jag 1861
flydde via Japan och Stilla havet till San
Francisco och vidare över Panamanäset till New
York. I slutet av år 1861 kom jag till London.
Där–––––fick jag av Herzen, Ogareff och
Mazzini veta följande: medan jag haft det så
lagom roligt i de tyska och ryska fängelserna,
hade Marx & Co. utspritt de mest infama
rykten mot mig, vilka de offentliggjort i engelska
tidningar: De sade, att det inte var sant, att
jag var inspärrad i fängelse, att kejsar Nikolaj
tvärtom tagit emot mig med öppna armar och
bjudit mig alla bekvämligheter och nöjen; att
jag levde om i sus och dus med galanta kvinnor
och champagne o s. v., o. s. v.”
Isamma ögonblick Bakunin anlände till
London, lästes i en därvarande tidning en
notis om, att han helt säkert var utsänd av ryska
regeringen. Då Bakunin senare efter sin
stock-liolmsepisod och sin vistelse i Italien år 1864
återigen kom till London, fick han en inbjudan
från Marx, besökte honom och fick av honom
en försäkran om uppriktig vänskap, varefter
Bakunin å sin sida, i det han drog ett streck
över det som varit, frimodigt och ärligt gav
uttryck åt sin beundran och sitt gillande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
