Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beveridgeplanen
Av Sverre Bjurman
Den moderne politikern är klar med, att,
om ett krig skall kunna genomföras med
framgång och sluta med seger, måste folkets
massa känna sig ett med krigets syfte och mål.
Visserligen är den moderna statsapparaten så
fast sammantimrad, att ingenting annat än
revolutioner kunna bringa den att vackla, och
statens grepp över undersåten är järnhårt.
Men med tvång enbart vinner man inte kriget.
Om den statsanhörige känner, att han drives
till kriget och slaktbänken allenast genom det
statliga tvånget, kan han inte bli en god soldat.
Den hund, som med piskan drives till skogen,
biter ingen varg. En god jakthund har en
hetsande känsla av jakten efter bytet i blodet.
Det är på samma sätt med människan. Endast
om hon kan identifiera sina egna intressen med
krigets mål, blir hon en kampduglig soldat.
”Statsmannen” av i dag har lärt detta och man
såg, hur dessa statsmän i de olika länderna
under förra kriget var på sitt håll sökte värva
massornas sympatier för krigets mål genom att
ekonomiskt, moraliskt och intellektuellt få dem
att acceptera den föreställningen, att deras
frihet och välgång uteslutande berodde på krigets
lyckliga utgång.
Samma företeelse i dag. Hitler och hans
propagandamaskin intalar den tyske
statsborgaren, att motparten vill förslava det tyska
folket och ekonomiskt utarma det, medan de
allierade å sin sida — och med rätta! ■— göra
gällande, att en tysk seger skulle förslava
Europas folk och pressa ner deras
levnadsstandard till förmån för det tyska ”herrefolket”.
Iden propaganda, som systematiskt byggts
upp kring krigsmålen på ömse håll, ingår
på de allierades sida den så kallade
Atlantde-klarationen, som proklamerades vid ett
sammanträffande på Atlanten mellan Roosevelt
och Churchill. I denna deklaration ingår som
krigsmål folkens suveränitet och
självbestämmande och skapandet av en fred, som gör det
möjligt för alla nationer att leva i trygghet och
för alla människor att föra ett liv utan
fruktan och nöd.
Ej heller under förra världskriget saknades
det löften till folken och individerna om ett
bättre samhälle efter kriget, om de bara ville
förena sina ansträngningar med de
ledande politikernas. De mest betydande av
dessa, exempelvis löftet om industriell demokrati,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
