Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läger. Varför hade de inte blivit frigivna?
Kriget fördes ju för att befria folken från
fascismen. Här hade nu den amerikanska
befrielsearmén landsatts i Afrika, men den hade minst
av allt någon brådska med att befria
antifascister och politiska flyktingar, som höllos
fängslade och i tvångsarbete av en fascistisk
regim. Sovjetryssland fann sig föranlåtet att
officiellt demonstrera sitt missnöje med
förhållandena i Nordafrika och fordra att bli
taget till råd.
Amerika sökte efter en lämplig fransk
politiker, som kunde ställas vid sidan av
militären Giraud som civil och politisk
administrator. Den fann den i Peyrouton, en fransk
politiker som tidigare haft guvernörsposter i
Franska Nordafrika. Det var bara ett fel med
denne Peyrouton: England hade intet
förtroende till honom, den infödda befolkningen i
Nordafrika hatade honom, det kämpande
Frankrike och gaulleisterna föraktade honom.
Det var rätt mycket redan detta. Dessutom
hade han varit inrikesminister i vichyregeringen
och som sådan hade han tillämpat fascistiska
polismetoder i Frankrike, förföljt alla, som
voro emot samarbete med tyskarna, hotat till
livet alla, som ville kämpa för Frankrikes
frihet. Han . var praktiskt taget en fascist av
renaste vatten. Och detta utsökta exemplar av
politiker hade Amerika kallat hem från
Sydamerika. Här hade man således ett duumvirat
av en rojalistisk överbefälhavare för de
franska trupperna utan samarbete med
gaulleisterna och deras kämpande armé i Afrika samt en
fascistisk civilförvaltare, vilken gaulleisterna
under inga villkor ville ha något att skaffa
med. Och fortfarande hade denna styrelse
kommit till stånd utan Englands medverkan.
Varför uppträdde Amerika på detta sätt?
Hade det egna intressen att tillvarataga,
som icke sammanföllo med Englands intressen?
Ivanske finner man gåtans lösning, när man
tar del av följande citat ur Deutseher
Wirt-schaftsdienst:
”Den engelske ministerresidenten i
Nordafrika, MaeMillan, hoppades i sin deklaration, att
även engelska sakkunniga skulle tillhöra
Mur-phys stab, medveten om det faktum, att USA
redan i flera månader träffat alla förberedel-
ser för att eliminera England på det enligt
MaeMillan avgörande ekonomiska området i
Nordafrika, nämligen trafikväsendet.
Som man erinrar sig påbörjade USA redan
på våren 1941, alltså två år före sitt eget
inträde i kriget, det trafikmässiga
genomträngandet av den svarta världsdelen genom ett
utbyggande av American Airways centralafrikanska
flyglinjer. Omedelbart efter besättandet av
Nordafrika meddelades, att det amerikanska
bankhuset J. P. Morgan strävade efter
delaktighet i Marockos och Algeriets järnvägsnät och
för den skull skickat amerikanska agenter till
Casablanca redan före de amerikanska
truppernas landstigning. Dessa agenter hade till
uppgift att inleda förhandlingar med
myndigheterna i de franska kolonierna.
Sedan dess har Morganbanken, som, enligt
vad erfarenheten visat, endast intresserat sig
för finansprojekt, som utlova maximala vinster,
uttalat avsikten att övertaga de
nordafrikanska järnvägsbolagens aktiekapital och deras
obligationsförpliktelser för att överföra dem
till ett nytt nordamerikanskt bolag.
Förverkligandet av dessa planer skulle sätta Morgan i
besittning av Nordafrikas viktigaste
nyckelposition såväl ur ekonomisk som strategisk
synpunkt och detta skulle vara liktydigt med, att
England avkopplades på trafikväsendets
viktiga område.”
Så långt Deutseher Wirtschaftsdienst. Den
kan visserligen inte betraktas som oj avigt,
vittne, men å andra sidan finns det ingenting,
som låter osannolikt i denna framställning.
Tvärtom verkar den mycket trovärdig. Den
amerikanska kapitalismen sträcker ut händerna
efter de frukter, som skulle kunna följa med
de amerikanska arméernas verksamhet i
Europa och Afrika. De amerikanska
proletärernas blod omvandlas till klingande guld för de
kapitalistiska kassakistorna.
Att framställningen kan vara riktig,
framgår därav, att amerikanska kapitalister trätt i
förbindelse med Vieliyregeringen om
amerikanska lån. Att de som säkerhet eller gentjänst
önskat förvärva det afrikanska trafikväsendet,
skulle bara vara naturligt. Firman J. P.
Morgan nämndes redan — om med rätt eller orätt,
lämna vi därhän — bland de amerikanska
kapitalister, som tillsammans med Thyssen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
