Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
företeelser, som framsprungit ur mänskliga
motiv och mänskliga handlingar, vilka utspela
sig innanför vår viljas gränser och på vilka
följaktligen det naturnödvändigas begrepp inte
kan tillämpas.
När Flathead-indianskan trycker sitt
nyfödda barns huvud mellan två träbitar
för att giva det önskad form, föreligger därför
ingen nödvändighet, men väl en sedvänja, som
grundar sig på ett bestämt syfte, rotat på
mänsklig tro. Om människor leva i polygami,
engifte eller celibat, är en fråga om mänskliga
målsättningar, vilka jngeiiting ha att göra med
det fysiska skeendets nödvändighet. Varje
rätts-åskådning är formad av tron och på intet sätt
betingad av ett fysiskt måste. Om människan
bekänner sig till islam, är kristen, jude eller
tillber djävulen, är totalt oberoende av hennes
fysiska existens. Människan kan leva under
vilka ekonomiska förhållanden som helst och
anpassa sig efter varje politisk livsform, utan
att lagarna för hennes fysiska vara på minsta
sätt beröras därav. Ett plötsligt upphörande
av tyngdlagen vore till sina följder omöjligt
att beräkna, ett plötsligt avbrott i våra
kroppsfunktioner vore liktydigt med döden; men
människans fysiska tillvaro skulle inte ha
åsamkats den minsta skada, om hon aldrig fått
stifta bekantskap med Hammurabis
lagstiftning, det kategoriska imperativet eller den
materialistiska historieuppfattningen.
Det är därmed inte meningen att avgiva
något värdeomdöme utan blott fastställa ett
faktiskt förhållande. Varje resultat av mänsklig
målsättning är för människans samhälleliga
tillvaro av omedelbar betydelse, men man borde
dock någon gång upphöra med att betrakta
historiska händelser som lagenliga yttringar av
ett naturbetingat skeende, då en sådan
uppfattning leder till de svåraste felslut och blott
bidrar till att försvåra förståelsen av de
historiska tilldragelserna. När man syftar till att
betrakta varje historisk händelse som ett
synbart uttryck för en oföränderlig
naturutveckling, bidrar man till att skapa en förvirrad
bild av verkligheten.
Utan tvivel är det historieforskarens uppgift
att följa det historiska skeendets inre
sammanhang och klargöra deras orsaker och
verkningar; men han får därvid inte glömma, att
dessa sammanhang äro av en helt annan art
än naturutvecklingens sammanhang och därför
måste mätas med en helt annan måttstock.
En astronom är i stånd att beräkna och
förutsäga en solförmörkelse eller en komets
framträdande på sekunden. Men en dylik
förutsägelse är tänkbar blott, då det rör sig om
företeelser inom det mekaniska skeendet; gäller
det att beräkna mänskliga motiv och
handlingar i visst syfte finner han ingen parallell
och kan heller aldrig finna någon här, då något
sådant ju överhuvud taget inte låter sig
beräknas. Det är omöjligt att uträkna eller
förutsäga folkens, rasernas, nationernas eller
andra samhällsgrupperingars öde; det är heller
inte möjligt, att finna en förklaring på det
förgångna i historien, som är helt fri från
motsägelser. Historien är nu en gång ingenting’
annat än ett område för mänskliga
målsättningar, därför är varje historiesyn blott en
trons sak, som i bästa fall fall bär
sannolikhetens prägel men aldrig med absolut visshet
kan bestämmas. Påståendet, att
samhällsbildningarnas öde vore avhängigt den ’’sociala
fysikens” lagar, betyder inte stort mer än en
del visa kvinnors bedyranden, vilka försäkra
oss, att de kunna avläsa individens öde i ka
f’fe-sumpen eller i handens linjer. Den där
berömda "sociala fysiken" intar en plats i den
mänskliga inbillningen, men inte i verkligheten.
Att en historieuppfattning också kan
innehålla tankar, vilka, när det historiska
skeendet skall förklaras, äro av oskattbar
betydelse, är obestridligt; vi förneka blott
påståendet, att historiens förlopp fullbordas efter
samma oföränderliga lagar, som gälla för allt
mekaniskt skeende i naturen. Denna falska
föreställning döljer ännu en brist inom sig:
har man vant sig vid att anlägga samma
betraktelsesätt, när det gäller naturförloppets
orsaker som den historiska utvecklingens
grunder, så får man blott en alltför stor
benägenhet till att endast räkna med en grundfaktor,
kring vilken allt rör sig och i vilken så att
säga gravitationslagen förkroppsligas, alltså
den lag som bestämmer samhällets
utvecklings-banor och måste betraktas som den egentliga
drivkraften till allt historiskt skeende. Och har
man en gång kommit så långt, då glömmer inan
så mycket lättare alla andra faktorer i historie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
