Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle svenska män ha skämts för att på detta
sätt arrangera beröm för eget verk.” Detta
slags propaganda dövar omdömet och den
kritiska sansen, säger Oljelund. Propagandan
undergräver just de genskaper, som äro
värdefulla för demokratin, nämligen självständigt
tänkande, eget omdöme och kritisk sans. För
vår del skulle vi kunna våga det ändå
starkare omdömet, att detta slags propaganda
avsiktligt vilseleder arbetarna. Inbillar sig
någon, att man exempelvis i en sådan film
skulle ge plats för en opponent, som allvarligt
sammanfattade den kritik, som avtalet
underkastas på arbetsplatsen’? Naturligtvis inte!
Organisationens ledning använder
medlemmarnas pengar för att inge medlemmarna den
föreställningen, att ledningen är ofelbar i sitt
handlande. Den utstöter avsiktligt all kritik.
Och detta är ett slags intellektuell oredlighet,
en förfalskning av verkligheten. I detta system
bli medlemmarna själva objektet för
organisationsledningens påverkan i bestämd riktning.
Ursprungligen ha organisationerna skapats för
att vara ett uttryck för medlemsmassornas
vilja, meningar och kritik av samhället.
Medlemmarna voro subjekt, samhället var objekt
och organisationen ett medel. Den
centralis-tiska organisationsprincipen har nått fram
till det omvända förhållandet. De av
”samhällsansvaret” dominerade organisationerna ha i
stor utsträckning blivit samhällets redskap till
kritik mot medlemmarna. Det är denna
organisationsväsendets utveckling till att bli
samhällsbevarande redskap emot arbetarnas
ursprungliga vilja till samhällsomstörtning,
vilken här liksom på så många sätt demonstreras.
Egentligen utvecklar Oljelund själv en något
liknande uppfattning exempelvis i följande
sats: ”Gentemot propagandan med alla dess
hjälpmedel, som samhällsmedborgarna kanske
ha vissa möjligheter att motstå, är medlemmen
i organisationen i det närmaste hjälplös, ty
han har redan genom sitt medlemskap
accepterat organisationens åtgöranden. Detta
under-strykes av kravet på lojalitet under stadgar,
beslut och ledning. Inom organisationerna
skapas på detta sätt en kompakt massmening, som
ovillkorligen, med den betydelse som
organisationerna ha, måste prägla hela samhället.”
”Medlemsvården”! Ordet säger självt, vad
det är frågan om, anmärker Oljelund. Dess
andra led för tankarna direkt till, att
medlemmarna inte anses kunna taga vård om sig
själva. För ett betraktelsesätt, som har ordet
medlemsvård i sin vokabulär, är en individ,
som opponerar sig, en okunnig man. Han
måste upplysas så, att hans opposition
försvinner. ”Treenigheten: lojalitet, propaganda,
medlemsvård kan bli ett farligt hot mot
den-enskildes självständighet, frihet och
självhävdelse i organisationerna.”
En medgörlig massa skapar alltid möjligheter
för de företagsamma att ta ledningen och
blir därmed en fara för demokratin, hävdar
Oljelund. ”Den enskilde omformas, anpassas
och inpassas i ett system, som lyder sina egna
lagar”. Det kräves lojalitet och disciplin under
ledningen. I regeringsformens paragraf 16,
som är det författningsmässiga uttrycket för
den personliga friheten i det borgerliga
samhället, finns det ingenting, som ålägger
samhällsmedlemmen att iakttaga lojalitet mot de
styrande, och ingenting förbjuder honom att
kritisera deras handlingar. Gent emot detta,
menar Oljelund, får man en helt annan bild
av bundenhet genom do bestämda regler,
organisationerna pålägga medlemmarna. När
samhället inte var så genomorganiserat som nu,
innebar detta ingen fara, men nu nås
praktiskt taget varje individ av den ena eller den
andra organisationen och står under
organisationernas inflytande med deras krav på
lojalitet och disciplin, med deras ”medlemsvård”,
En självständig, fritt tänkande, rakryggad och
oppositionell individ har mycket svårt att hävda
sig under dylika förhållanden och detta
medför, att organisationen icke tillföres det nya
liv och det friska syre, som självständighet,
fritt tänkande och opposition innebär.
Medborgarna ha skapat organisationerna som
sina instrument och de äro till för att
brukas. Den allmänna samhällssyn, som
arbetarna grundlagt eller fått grundlagd genom
sitt medlemskap i organisationerna, överföra
dessa på samhället och det är begripligt att
arbetarnas insats i det politiska
samhällsarbetet ger detta ett utpräglat drag av organiserad
kollektivitet, som starkt begränsar individens
rörelsefrihet. Det är på denna punkt, man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
