Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskap och
historieuppfattning
Av Rudolf Rocker
ii.
Vad som är most iögonenfallande i den
marxska formuleringen av denna sanning
är mindre konstaterandet av ett faktum i oeli
för sig utan desto mer den form, under vilken
detta konstaterande ägde rum. Man erfar
tydligt Hegels inflytande, vars lärjunge Marx
hade varit. Blott ”det absolutas filosofi”,
uppfinnaren av ”de historiska nödvändigheterna”
och de ”historiska missionerna” kunde skänka
honom en sådan självsäkerhet i att fälla
omdömen, som kommer till uttryck i det berömda
stället i förordet till ”Zur Kritik der
poli-tischen Oekonomie”, som i sin stela avfattning
redan på förhand utesluter varje tanke på,
att det kunde förhålla sig på något annat sätt:
”1 samhällsproduktionen tvingas
människorna att ingå i bestämda, nödvändiga
produktionsförhållanden, förhållanden som motsvara
ett visst utvecklingsstadium i deras materiella
produktionskapacitet. Alla dessa
produktionsförhållanden tillhopa bilda samhällets
ekonomiska struktur, den reella bas, på vilken en
juridisk och politisk överbyggnad reser sig och
som motsvarar vissa former av socialt
medvetande. Produktionssättet i det materiella livet
utgör betingelsen för den sociala, politiska och
andliga livsprocessen överhuvud. Det är inte
människans medvetande, som bestämmer
hennes tillvaro, utan tvärtom hennes
samhällstill-varo som bestämmer hennes medvetande.” I
I dessa ord uppenbarar sig med all önskvärd
tydlighet samma ödesdigra misstag, som
jämställer lagarna för naturens mekaniska ske-
ende med mänskliga målsättningar, eller
bättre uttryckt, som i dessa senare blott ser ett
oundvikligt verkställande av mekaniska
naturprocesser. I företalet till första upplagan av
hans huvudverk ”Kapitalet” framträder denna
Marx’ uppfattning med ännu större skärpa:
”1 och för sig rör det sig om den sociala
antagonismens högre eller lägre
utvecklingsgrad, den antagonism som härrör ur den
kapitalistiska produktionens naturlagar. Det är
blott fråga om dessa lagar själva, om dessa
med järnhård nödvändighet verkande och sig
fullbordande tendenser. Det industriellt mest
välutvecklade land uppenbarar blott för det
mindre utvecklade landet dess egen
framtidsbild.”
Detta är mer än ett berättigat
framhävande av de ekonomiska betingelserna som
drivkrafter i människornas samhälleliga
utveckling: Det är hegelsk fatalism tillämpad
på det ekonomiska området. Ingen människa
med förstånd har en annan uppfattning än
den, att det är omöjligt att någorlunda riktigt
fatta innebörden av en historisk epok, om man
lämnar de ekonomiska förhållandena åsido eller
blott betraktar dem som oviktiga företeelser i
det allmänna skeendet. Ett dylikt
betraktelsesätt av de historiska händelserna grumlar
blicken och leder i ingen mån till en klar
bedömning av människor och ting. Men det är lika
ensidigt att i historien blott taga hänsyn till
ekonomiska förhållanden eller framhäva dessa
som det centrala i de sociala företeelserna, de
förhållanden kring vilka allt rör sig och under
vars inflytande alla andra former av
samhällslivet få sin särskilda gestaltning. En
sådan uppfattning är lika otillräcklig, lika
ödesdiger; den befordrar inte förståelsen för
samhällsföreteelserna, den gör den i stället så
mycket svårare.
Det finns tusentals ting i historien, som inte
låta förklara sig av rent ekonomiska motiv,
om man inte skall nå fram till en vrångbild av
det verkliga händelseförloppet. Det finns väl
ingen tilldragelse i historien, där inte
ekonomiska orsaker spelat in. Mycket allmänt
framträder detta de ekonomiska betingelsernas
inflytande särskilt skarpt och handgripligt på
de allmänna historiska företeelserna, men det
är aldrig den enda pådrivande kraften eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
