Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kriget och
arbetarrörelsen i Mexico
Av Augustin Souchy
i.
President Porfirio Diaz’ diktatoriska regim i
Mexico störtades år 1910 genom en
revolution, som varade sju år. Densamma riktade
sig emot alla de sociala orättvisor, som rått
under diktaturens långa regeringsperiod. Under
revolutionen erövrades landsbygden av
bönderna och den medborgerliga friheten
genomfördes. Författningsreformen av år 1917
konsoliderade revolutionens vinster. Den nya
”revolutionära regimen”, som den kallas i Mexico,
öppnade vägen för de sociala framstegen.
Arbetare och bönder erhöllo stort inflytande på
det offentliga livet på de lokala platserna, i
delstaterna och i den mexikanska
förbunds-republiken.
Sedan den tiden är det en tradition i landet,
att regeringen accepterar de förslag om
sociala reformer, som arbetare- och
bondeorganisationerna anbefalla. Inget dekret som berör
arbetar- och bondeklassen publiceras, utan att
dessas organisationer först gjort sina
uttalanden därtill. Som i intet annat land skyddas
strejkrätten i Mexico. Den svart-röda fanan
framför en arbetsplats, å vilken strejk råder,
står under polisens beskydd och strejkbryteri
anses som ett slags statsförbrytelse. Vill en
entreprenör anställa en arbetare, måste det
ske genom fackföreningen, avskedar han en
arbetare utan erkänd laglig orsak, så måste
han till denne utbetala full lön under tre
månader.
Under president Cardenas regeringstid (1934
—1940) utbyggdes den sociala reformpoliti-
ken. Agrarreformen kompletterades genom
radikala bestämmelser avsedda att underlätta
bildandet av kollektiva lantbruk, de s. k.
Eji-dos. Oljekälloma, järnvägarna, saltindustrin
järnte andra industrier nationaliserades. Det
var arbetarna, som fingo hand om de
nationaliserade företagen, och dessa bildade med
fackföreningarnas’ hjälp kollektiva och
kooperativa produktionsföretag. Den utländska
kapitalismens produktionsföretag exproprierades och
staten förpliktade sig att ersätta de utländska
ägarna för att därmed söka undvika
internationella förvecklingar. Undervisningen lades
på en socialistisk grundval. Lagstiftningen bar
en socialistisk prägel, och lagstiftarna,
framför allt general Cardenas, betecknades som den
mexikanska nationens socialistiske fader.
Men alla socialistiska lagstiftningsåtgärder
förmådde icke, lika litet som förut
revolutionen, att fullständigt bryta kapitalismens
makt, varför landets regim i dag liksom förut
måste betecknas som en halvt kolonial
utsug-ningsregim. Landets egna kapitalkällor äro
små, räntan är hög, risken vid
kapitalinvesteringar är, stor, kapitalamorteringarna måste
försiggå på kört tid, men vinsterna äro i regel
höga. Situationen för arbetarklassen är i stort
sett dålig. Lönerna äro låga och den arbetande
klassens levnadsstandard, framför allt på
landet, står på en mycket låg nivå.
Nationaliseringen, kollektiviseringen och
socialiseringen, som infördes under president
Cardenas regeringstid, bekämpas ännu i dag
av de konservativa elementen och framställes
som ödesdiger för landets ekonomi. Kritiken
mot de socialistiska åtgärderna är dock mycket
ytlig och stöder sig mindre på ekonomiska
fakta än på en förutfattad mening. Särskilt är
detta förhållandet, när kritiken riktar sig mot
exproprieringen av jorden och mot bildandet
av kollektiva lantbruksföretag. Det finnes
kollektiva företag på kooperativ grundval, som
funktionera utmärkt, men det finnes även
kollektiva företag, som gjort fiasko.
Kollektiviseringen av järnvägsväsendet har således inte
varit tillfredsställande och den nuvarande
regeringen har därför ställt järnvägarna under
statskontroll. Det råder dock intet tvivel om,
att även järnvägarna efter en bättre
yrkesutbildning av personalen och med större organi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
