Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lekt,i ve bäraren av de oundgängliga
produktionsbetingelserna, under vars inflytande hon
hade att fullgöra bestämda ”historiska
missioner”, oavhängiga hennes vilja. Den politiska
absolutismens grundläggande idé överfördes
här på det ekonomiska området oeh ledde
logiskt till denna rent mekaniska uppfattning
om den sociala proeessen, en uppfattning som
i varje ny framgång för den imperialistiska
kapitalismen inte vill se något annat än en
nödvändig historisk etapp på vägen till
socialismen. Förespråkarna för denna tolkning
hade inte klart för sig, att varje ny fas av denna
föregivna utveckling utvidgade sfären för den
moderna storstatens och de ekonomiska
monopolens inflytande till det hart när ofattbara
och därigenom allt mer och mer snöpte
möjligheterna för en människornas sociala
befrielse.
Det är karakteristiskt, att just
representanterna för denna tendens försöka misskreditera
Proudhons förmenta ”utopism” genom att
alltid med sådan skadeglädje påvisa, att det
monstruösa stärkandet av den statliga,
centralistiska makten och den moderna ekonomiska
monopolismens ständigt stegrade inflytande klart
har bevisat den andliga anakronismen i
Proudhons aspirationer. Proudhon såg dock
klart de oundvikliga konsekvenserna av en
utveckling i denna riktning och försummade
inte att på allt sätt få sina samtida medvetna
om farans oerhörda omfattning. Mer än
någon annan vigde han hela sin kapacitet åt att
få människorna in på nya vägar för att,
stoppa den hotande katastrofen, medan tid var.
Det var inte hans fel, att man inte lyssnade
till hans varningar och att hans ord
drunknade i de partipolitiska passionernas larm. Hela
den ekonomiska, politiska och sociala
utvecklingen under de senaste sjuttio åren visar med
skrämmande klarhet, hur rätt Proudhon hade
i sin uppfattning av den allmänna situationen.
Just i dag, då vi för full fart rusa mot en ny
period av politisk oeh social absolutism, då
den moderna kapitalismen med brutal
ringaktning för alla mänskliga värden trampar ner
de sista resterna av den ekonomiska
oavhängigheten, då det imbecilla skränet bakom
diktatorn på så tydligt sätt demonstrerar epokens
andliga omyndighet, just i dag manifesterar
sig i full vikt den historiska betydelse som
Proudhons varningsrop hade — och alltjämt
har!
Men framför allt står det i dag utan tvivel
klart, att den sociala befrielsen inte endast är
ett ekonomiskt problem. Inte ens den mest
perfekta, ekonomiska assimilation kan ge
någon som helst garanti för människans
verkliga och kompletta frigörelse. Under vissa
omständigheter kan den tvärtom leda till ett
mycket mera omfattande förslavande än det vi
hittills känt. Den blinda tro, som många
socialister ha, att de samhälleliga
produktionsmedlens förstatligande är det sociala
problemets lösning, bottnar i komplett oförståelse
för frigörelsens verkliga problem. Det s. k.
förstatligandet kan leda till totalt förnekande
av alla personliga fri- och rättigheter. Ja, än
mer: det leder obönhörligt till detta resultat,
ty det för till makten en byråkratisk hierarki,
vars inflytande som dominerande skikt inte är
mindre ödesdigert för det arbetande folket än
den roll de besittande klasserna spela i de
kapitalistiska länderna, snarare tvärtom.
Fängelsets eller kasernens* ekonomiska jämlikhet
är absolut inte modellen för en högre
framtida social kultnr. Det var detta Proudhon
framhöll, då han sade, att en socialismens
förening med absolutismen måste leda till
tidernas värsta tyranni.
Det var denna anti-frihetliga tendens i det
socialistiska lägret, som öppnade vägen för
den fascistiska uppfattningen om den
totalitära staten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
