Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till debatten om
revolutionens problem
Av Albert Jensen
Till Arbetarens redaktion kom tor en tid
sedan — en ganska rundlig tid för övrigt —
en insändare med begäran om dess införande
under ”Fri debatt oeh kritik”. Artikeln råkade
försvinna oeh återfanns först för några dagar
sedan. Den hade råkat komma in mellan
andra papper, som blivit undanlagda. Vid ett
förnyat genomläsande fann jag den mera
lämpad för en behandling i tidskriften, inte för
att den innehöll något nytt, utan för att
problemet kanske likväl sysselsatte en del kam-
uträtta. Men vi kunna gissa oss till det. På
Armins väg låg nationens militära, politiska
oeh, i viss utsträckning, även kulturella fostran
till en Bom jämbördig makt. Germanerna var
det enda folket, som romarna inte mäktat
underkuva. Skulle germanerna inte kunna bli för
Norden, vad romarna blivit för södern? Som
visionen av ett barbariskt imperium hägrade
allt detta säkerligen för Armins syn. Han ville
företa sig något politiskt med den nyvunna
friheten. Men vad 1.. . En dolkstöt ändade
med Armins liv även hans sista oeh viktigaste
problem.
Men germanerna glömde honom inte. Ödet
som de berett Armin beredde de senare sig
själva. Om och om igen trängde hans gestalt
sig in i deras liv. Långt efter hans död
be-sjöngos hans bragder och långt efteråt blev
han till denne Sigfrid-Sigurd, vilken Eddan
prisar. Hans namn är berömt i alla länder
norr om Medelhavet och så kommer det även
att förbli, så länge som världen står.”
rater. Det skadade inte att diskuteras.
Insändaren var av följande innehåll:
I.
Medan den kapitalistiska världen söndersii-
tes i ett nytt imperialistiskt krig, pågår
runt om i arbetarkretsar livliga diskussioner
om krigets verkliga karaktär. ”Är det en kamp
mellan fascism och demokrati, eller mellan
imperialister?” Man frågar sig också: ”Hur blir
det, om Tyskland vinner?” — ”Blir det status
quo, om England vinner?” En del äro dock
mera ”verklighetsbetonade” oeh uppställa
möjligheten av ett tredje alternativ. —
Socialismens seger. Det bör ju också stå klart för oss,
att kriget medför ekonomiska och politiska
kriser i den kapitalistiska världen, oeh som en
naturlig- följd härav kommer också klasskampen
att skärpas genom massornas stigande elände.
En proletär revolt s-kulle också ha större
möjlighet till framgång, när den härskande
klassens makt är splittrad och trött efter kriget.
Trots detta hör man dock mera sällan
diskuteras om revolutionens eventuella
utvecklingslinjer. På grund av den politiska
partisplittringen inom arbetarklassen bör det emellertid
vara av stor betydelse för socialismens
framtid, att varje revolutionär arbetare börjar
reflektera över dessa problem. Inte minst gäller
detta oss syndikalister. Vilken roll komma
våra idéer att spela i den kommande
omvälvningen? Vilken hållning kommer vår rörelse att
intaga till andra, revolutionära grupper?
Syndikalismen har ju sin egen speciella
inställning till socialiseringsproblemet, idéer och
principer som kunna bli utslagsgivande, i den
mån de omfattas av en enad klass. För att
möjliggöra det kapitalistiska samhällets
revolutionära omvandling till ett kommunistiskt
förutsattes, enligt syndikalismens teoretiker,
att majoriteten av lönearbetare sluter upp i de
revolutionära ekonomiska
kamporganisationerna. Det synes doek föga troligt, att de
syndikalistiska idéerna hinna med en sådan
utbredning före detta krigs slut. Vi ställas därför
obönhörligt inför nya problem.
Syndikalismen har i den revolutionära
marxismen sin starkaste konkurrent bland de
revolutionära massorna. Detta är ett faktum, som
man ovillkorligen måste taga med i
beräkningen. De kommunistiska arbetarna ansluta sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
