Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mera kamratligt och positivt samarbete
mellan de olika revolutionära grupperna. Ty vi
ha ju ändock samma mål, fast vi icke kunna
enas om vägen. Upphör därför med den
politiska knivkastningen socialister emellan och
gå in för ett enande av alla revolutionärer i
och för socialismens slutliga seger! Ty,
”Står orättens borg än som ett berg på sin
grund,
vi sätta hävstången till och bryta ned den i
förbund!”
II.
Vi vilja utgå ifrån, att kamraten ifråga
helt uppriktigt enligt sin övertygelse
deklarerar sin ställning. Hans inlägg utvisar
(mellertid, att hans syndikalism egentligen är
bolsjevism. Han rekommenderar
syndikalis-terna att uppta samarbete med kommunisterna
på basis av deras program: den sociala
revolutionens förverkligande genom proletariatets
diktatur. För honom synes skillnaden mellan
syndikalism och bolsjevism endast existera i
redaktörernas skrivbordsfantasier och möjligen
gälla abstrakta begrepp. Och skillnaden
mellan bakuninismen och marxismen är små
teoretiska och principiella skiljaktigheter, för vilka
arbetarna inte ha någon förståelse. Därför
måste vi underkasta vår principiella inställning
till statens roll under omstörtningen en
genomgripande revision, hjälpa bolsjevikerna att
erövra statsmakten och upprätta proletariatets
diktatur. Man undrar då bara, varför inte
syn-dikalisterna lika gärna kunde upplösa sin
organisation och med pukor och trumpeter
övergå till sina ideologiska fiender? Resultatet
blev i alla fall enahanda.
Frågan är gammal och så genomdiskuterad,
att det knappast inbjuder till någon egentlig
djuppejling av problemet. Snarare frestar
inlägget till en del reflexioner i anslutning till
den nuvarande situtionen. Den första frågan,
som då måste intressera oss, är denna: Vilka
utsikter finns det för sociala revolutioner i de
olika länderna i samband med det pågående
kriget ?
Vi ha här i tidskriften tidigare citerat den
engelske socialistiske publicisten Philip
Jordan, vilken en längre tid verkat som kor-
respondent till den engelska pressen i Moskva.
I en bok, som utkom för icke så länge sedan,
skrev han bland annat:
”Det nuvarande Ryssland är utpräglat
nationalistiskt, och jag är mycket rädd för, att
det efter kriget skall sluta fred med de
kapitalistiska länderna i världen och på samma sätt
lämna i sticket oss alla, som önska se
socialismen födas i hela världen.” Maurice Hindus,
själv ryss, skrev i sin bok ”Russia Fights on”:
”Men som fallet var i Spanien och Kina,
kommer Moskva att stjälpa varje försök till aktiv
revolution .. . Moskva har mycket att förlora
och intet att vinna av, att det predikas om
världsrevolution.”
Det ser närmast ut, som om Hindus och
Jordan skulle få rätt. Sedan insändaren skrevs
har Stalin upplöst den kommunistiska
internationalen, naturligtvis inte för att
tillmötesgå de i Komintem sammanslutna
bolsjevikerna, utan för att tillmötesgå borgare och
kapitalister i de imperialistiska länderna. Han har
sedan återupplivat den Heliga Synoden och
legaliserat spridandet av religiös vidskepelse,
en åtgärd som hade samma syfte som
upplösningen av Komintern. Dessa åtgärder skulle
röja vägen för en förbrödring med de
kapitalistiska staterna, vilket också skedde
preliminärt vid sammankomst mellan Rysslands,
Amerikas och Englands utrikesministrar i
Moskva i oktober månad. Som Jordan
profeterade, har Stalin och den maktägande ryska
bolsjevismen, således vad insändaren kallar
”proletariatets diktatur”, lämnat i sticket alla
trosfränder, som ville se socialismen födas i
hela världen. Den allians, som nu knytes
mellan Sovjet och de anglosaxiska imperierna,
kan måhända betraktas som slutstenen på den
kontrarevolution, som började redan med att
”proletariatets diktatur” segrade i Ryssland.
Så som Sovjet stjälpte den sociala
revolutionens försök i Spanien, så kommer det också i
framtiden att stjälpa andra försök till social
revolution för bevarandet och utvecklandet av
sin stormaktsställning.
Måhända skall insändaren anse, att om
också Komintem är upplöst, så återstår dock
möjligheten att knyta an till de bolsjevikiska
partierna i respektive länder för ett gemensamt
genomförande av den sociala revolutionen. Re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
