Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kollektiviseret godsen eller i många fall också
bondbyarna. Men det gick inte överallt efter
det syndikalistiska programmet.
Hundratusentals organiserade arbetare och lantarbetare
handlade enligt andra principer; Spanien som
helhet kunde således inte helt enkelt
förvandlas till en syndikalistisk republik. Men de
syn-dikalistiska organisationerna kunde därför inte
heller återvända till oppositionen och låta de
andra göra allt och nöja sig själva med att
kritisera. Tvärtom! Revolutionen hade
framgått ur inbördeskriget, ur en demokratisk
för-svarsrörelse (inte inbördeskriget ur
revolutionen, som man ofta antager). Syndikalist erna
själva hade inlett detta krig i de
utslagsgivande befolkningscentra och fört det till seger.
De måste nu också fortsätta kriget, taga
ansvaret. för dess ledning; de måste se till, att
det producerades tillräckligt med näringsmedel
och vapen under de nya sociala förhållandena
som skapats, — att industriföretagens och
agrarkollektivernas produkter transporterades
fort och ändamålsenligt, o. s. v.
Den spanska CNT — syndikalisternas
organisation — hade ingen tid att teoretiskt
klara upp dessa frågor. Organisationen kunde
inte heller rådfråga de skriftlärda i utlandet,;
den måste handla, medan kanonerna dundrade.
Trogen sin tradition, handlade den utan att
tveka eller dröja. Den begick därvid stora fel,
men skulden därför tillkommer mindre den
själv än oklarheten hos den internationella
rörelse som den tillhörde.
Men det principiella avgörande som
syndi-kalisterna träffade var riktigt. De förklarade:
vi ha alltid varit emot diktatur. Vi äro det
också nu. Vi komma inte att påtvinga hela
landet den ordning, som vi kunnat införa i en
av oss nästan ensamma behärskad landsdel
(Katalonien), där vi inte äro i absolut
majoritet, komma vi inte att söka föra den brutala
kampen om makten. Vi föreslå alla
antifascistiska krafter, som deltaga i kriget mot
fascismen och som godkänna den sociala
omvandlingen, den spontana produkten av
julirevolutionen, en allians.
CNT kom således till den insikten, att en
frihetlig inställning utesluter strävan efter
totalitet, d. v. s. allenavälde. I de sociala och
politiska verkligheternas givna värld stå vi inte
heller ensamma som frihetens och socialismens
förkämpar. Auktoritära socialister må ha rätt
från sin ståndpunkt sett, när de undertrycka
frihetliga socialister, när de söka förinta alla
icke-diktatoriska krafter i det egna landet.
Men vi få inte gå med på deras linje. Som
ekonomisk organisation, som facklig
organisation, som kamprörelse, enligt vars
uppfattning socialismen skulle vara. ett konstruktivt
verk av självansvariga ekonomiska
organisationer av det arbetande folket, vände sig CNT
till de socialdemokratiska fackföreningarna,
till UGT. En bitter fiendskap hade i många
år skilt de båda organisationerna från
varandra; visserligen hade också frågan om en
allians (inte en sammansmältning, inte ett
uppgivande av ideal) ständigt på nytt diskuterats.
Båda parterna hade insett, att de inte kunde
förinta varandra; de begrepo, att de måste
existera vid sidan av varandra. De begrepo
därmed demokratins väsen, som ligger i olika
krafters lika rätt till existens, i deras öppna
diskussion och om möjligt samarbete. CNT
hade som bekant inga goda erfarenheter av sitt
experiment med detta samarbete. Den måste
inte bara ensam dyrt betala därför; också den
socialdemokratiska flygel under Francisco
Largo Caballeros inflytande, som under trycket
av tidens nöd kommit till insikt om
alliansuppgiften, led följderna av denna sin ärliga
demokratisk-socialistiska hållning. För det
spanska proletariatet och republiken
främmande totalitära moskvaelement, vilka på
grund av krigskonjunkturerna trängt in i
landet såsom ”hjälpare” och sedan kommit till
makt och inflytande, försökte under skickligt
utnyttjande av de social-reaktionära
borgar-elementen med framgång undantränga den
de-mokratisk-revolutionära socialismen. Detta
missöde är inget bevis emot riktigheten av den
av CNT antagna demokratiska principen.
Denna kom till sitt renaste uttryck i den
ka-talonska utvecklingens ännu oförfalskat
revolutionära period. I Katalonien
kontrollerade CNT faktiskt alla arbetare. Under namnet
UGT existerade små, delvis genom
strejkbry-teri uppkomna, grupper framför allt inom
Barcelonas textilindustri och kommunaltrafik.
Den enda stora sociala maktfaktorn utanför
CNT bildade de under ledning av den småbor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
