Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
faktiska motsättningsförhållande, kommer för
arbetarnas vidkommande att sluta med ett
fiasko. Utgår man däremot från denna
verklighet, ifrån medvetandet om, att det i det
kapitalistiska samhället pågår och måste pågå en
ständig tvekamp mellan lönearbetare och
arbetsköpare om arbetsavkastningen, och sätter
man som mål det gamla kravet, att arbetets
resultat skall tillfalla dem, som arbeta, så kan
produktionskommittén eller driftsrådet bli ett
redskap i vardande för uppbyggandet av en
ny samhällsordning.
Också under förra världskriget uppstod det
i England verkstadskommittéer och
fabriksråd liknande de nuvarande
produktions-kommittéema. De gjorde sin tjänst, de
utnyttjades och dogo småningom bort. Efter
kriget ställde den tyska fackföreningsrörelsen
sig i tjänst hos företagarna för att medverka
till rationalisering av industrin. Arbetarnas
insats i denna verksamhet var betydande. De
driftsråd, som skapades med hjälp av
lagstiftningen, blevo utmärkta redskap till den tyska
kapitalismens sanering och stabilisering och
till undvikande av socialism. Till belöning
er-höllo arbetarna en långlivad, svårartad,
mil-jonhövdad arbetslöshet. Arbetarna fingo
svälten, men arbetsköparna lyckades genom
kar-tellering och förtrustning, således genom
monopolisering, bevara sin profit. De svenska
arbetarna få nu inte glömma bort inhämtad
erfarenhet från flydda år.
Om man vill införa produktionskommittéer
som en första uttrycksform för strävandet till
industriell demokrati, så måste man’ vara på
det klara mfcd, att dessa produktionskommittéer
icke äro detsamma som den industriella
demokratins förverkligande. De äro endast det
första lilla steget på den långa vägen till det
fjärran målet, men de kunna samtidigt bli det
första praktiska greppet i den industriella
verklighetens värld till en ny epok.
Industriell demokrati eller industriell
självstyrelse — hur man vill uttrycka det — måste
innebära de inom industrin eller företaget
ar-betssysselsatta människornas egen styrelse av
driften, företaget, eller industrin. En sådan
de arbetssysselsattas självstyrelse kan
naturligtvis icke förverkligas, så länge företagen
befinna sig i enskilda kapitalisters eller bolags
ägo, ty just äganderätten privilegierar dem till
styrandet av desamma. Ett fullt
förverkligande av den industriella demokratin innebär
därför en samhällsomvälvning inneslutande
kapitalismens likvidering och socialismens
förverkligande under sådana former, som tillåta
företagens självförvaltning av de arbetssysselsatta.
Industriell demokrati innebär socialismens
förverkligande.
Till förverkligandet av denna industriella
demokrati kunna produktionskommittéerna
eller driftsråden bli lämpade organ. Men det är
då nödvändigt, att arbetarna acceptera dessa
organ icke som något i och för sig färdigt utan
som en begynnelse till något, som skall
utvecklas till större uppgifter med betydligt mera
långtgående konsekvenser. De skola vara
vakande organ med sikte på uppgiften att
förverkliga arbetets frakter åt dem som arbeta
och ieke bara redskap till en högre
arbetsavkastning. De få icke betraktas som organ,
vilka skola verka för klassamförstånd,
eftersom detta klassamförstånd innebär en
stabilisering av den kapitalistiska utsugningen,
vilken inte kan förenas med strävandet att
förverkliga satsen arbetets frukter åt dem som
arbeta.
Det skulle vara det mest ödesdigra misstag,
som kunde begås, om arbetarna med hjälp av
lagstiftningen sökte få legaliserad en sådan
institution som produktionskommittéer eller
driftsråd. Det skulle innebära ingenting
mindre än, att man dräpte denna tanke. Man
förfor så efter slutet av förra världskriget. I
olika länder skyndade sig borgarklassen att
deltaga i instiftandet av driftsråd med hjälp
av lagstiftningen. Men en kapitalistisk stats
lagstiftning kan naturligtvis endast ge dylika
institutioner ett sådant innehåll och sådana
uppgifter, som ligga inom ramen av det
bestående profitsystemet. Profitsystemet blev
därför den ekonomiska och sociala grundval, på
vilken driftsråden placerades av den statliga
lagstiftningen. Dp blevo följaktligen från
början insnörda i en kapitalistisk tvångströja
vilken gjorde dem livsodugliga. Skall det
skapas organ för den industriella demokratins
förverkligande, så måste dessa vara organ som
leva och verka i kraft av arbetarnas egna
strävanden, måste vara ett levande uttryck för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
