Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gram i hög grad stimulerar den. socialistiska
idédebatten oeh ger den tillskott av realistisk
innebörd.
En engelsk socialist om
vår tids revolution
Av Karl Mörne
Professorn vid London Sehool of Beonomics,
det engelska arbetarpartiets mest kände
teoretiker Harold Lashi, har förut nämnts i
denna tidskrift i samband med behandlingen av
efterkrigsfrågor i den socialistiska idédebatten.
I mångt oeh mycket måste vi ställa oss
ganska kritiskt till Harold Laskis idéer oeh för-’
slag, men det g&r inte att betvivla, att hans
samhällsanalys och kritik av den rådande
kapitalistiska ordningen samt hans
programmatiska uttalanden om efterkrigstidens soeiala och
politiska behov äro dikterade av ett äkta
socialistiskt patos, som inte köpslår ens med
re-formisterna.
Att även det nya världskrigets fred
ohjälpligt kommer att stanna i stöpet, om inte
revolution genomförs mot de besuttnas
privilegierade kapitalistsamhälle oeh den å de
sistnämndas vägnar fungerande staten, det är Laski
fullkomligt övertygad om. Han skräder inte
orden, han framställer de rikas oeh
tillfredsställdas ”demokrati” som en karikatyr och
sparar inte på kritik mot de styrande i dagens
krigförande England. Det är anmärkningsvärt
att hans skrift ”Refleetions on the revolution
of our time” kunnat utkomma mitt under
pågående krig, utan att censuren ingripit. . Det
visar, att den engelska demokratin inte är så
genomrutten som andra motsvarigheter. Boken
i fråga har utgivits i år och i det följande
vilja vi i koncentrerad form referera
huvudtankarna. Vi hysa den åsikten, att man genom
att ta del av Laskis samhällskritik oeh pro-
L askis arbete bör först .oeh främst läsas som
ett apropå till läget med utgångspunkt frän
den aktuella engelska situationen. Det höjer
sig icke förty över trånga inhemska
synpunkter och förmår ge en överblick över den
internationella situationen. Outtalad blir parollen
Socialism i vår tid! levandegjord i’ denna skrift,
icke såsom ett blekt, blodfattigt ideal utan som
omedelbart krav från de arbetande massornas
sida, som ett varningsrop att inte en gång till
slösa med människor och materiel utan
förverkliga social frihet och ekonomisk rättvisa.
Den engelske socialisten utgår från en
huvudtes. Nämligen att den nödvändiga
omdaningen — politisk men framförallt ekonomisk
— icke bör läggas på is, icke bör uppskjutas
till ”tiden efter kriget” som ett vackert
bra-gelöfte utan sättas i gång omedelbart och
oför-dröjligen. De flesta löften, som i dag utgå
från Churehills regering — skriver L. — gåvos
också år 1919 och stöddes av samma klasser.
Men de hade ett stort fel: de uppfylldes
aldrig! Det räcker inte med att enas om
”rättfärdighet klasserna emellan” eller s. k. social
säkerhet — ty vilken reell innebörd ha dylika
fraser egentligen för de olika
samhällsklasserna inom kapitalismen? frågar Laski
indignerat. Och han gör ett mycket aktuellt inlägg,
då han i detta sammanhang påpekar, att t. ex.
den polska Londonregeringen visserligen säger
sig anse det som sin skyldighet att genomföra
demokrati efter kriget, men kan man ta den
på allvar med hänsyn till det reaktionära
inslaget i denna regering? Enligt Laski har rent
psykologiskt sett atmosfären i old England
aldrig varit så lämplig som nu, under
pågående, segerrikt krig, förutsättningarna aldrig
varit så givna som nu för att ta itu med den
so-eialekonomiska omläggningen. Men om fred
redan inträtt och klassmotsättningarna
återigen komma fram och slå ut i blom oeh folk
bli trötta och flegmatiska som förr — vem vet,
om inte då varje möjlighet för en fredlig
omdaning är undanröjd? På sätt och vis tror
den revolutionäre socialisten Laski på
möjligheten att under pågående krig på ett mer eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
