Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre fredligt sätt framtvinga omdaningen,
eftersom kapitalistklassen da i än högre grad
än annars är hänvisad till det arbetande
folkets goodwill. Blott under krig ha de
besuttna råd till en s. k. .tänkande regering, medan
under normala förhållanden statens välde
oinskränkt fungerar för egendomsrättens
bevarande, och de fattigas förtryck. Under normala
förhållanden består regeringens ”tänkande
styre” mest i att förhindra omvälvning och
skydda kapitalisterna mot. s. k. samhällsfarliga
aktioner,
Statsmaktens betraktelsesätt bestämmes av
de rådande ekonomiska maktförhållandena.
Världens sjukdom består icke blott’ i
fattigdomens faktum utan fastmera i den känsla av
bitterhet, som fattigdomen frammanar hos de
miljoner, som lida av denna orättfärdighet,
just därför att den — med de
produktivkrafter som stå till förfogande — ieke är
nödvändig. Och har man icke all anledning att
kräva rättvisa och samhällsrevolution just på
dessa fattigas vägnar, som allramest drabbats av
krigets bistra öde? Det pratas så mycket om
likhet i offer, skriver Laski, men likheten står
sig slätt i förhållande till de normala
egendomsförhållandena. Huvudbördan av
evakueringen föll på de fattiga; det var de fattigas
barn som mest fingo. lida. Åtminstone under
krigets två första år märkte de välbärgade
engelsmännen knappast någonting av
knapphet på livsförnödenheter. Oeh vad bombningen
angår, så var det knappast de rika, som under
många månader tillbringade nätterna i den
underjordiska banans tunnlar. Det är
Fattigeng-land som har rätt till att kräva en ny värld.
Men Laski sticker inte under stol med, att en
Churchills klassfördomar icke göra honom och
hans medhjälpare lämpliga att omdana
samhällsordningen.
• Den rike, säger Laski uttryckligen, tror på
demokratin endast under den självklara
’förutsättningen, att demokrati icke överförs på
det ekonomiska planet. Vad angår Englands
aktuella ställning i detta avseende, så får man
säga, att Churchills regering företagit en rad
viktiga sociala reformer, men ingen enda av
dem medför någon verklig förändring av
pa-rallellogrammen av de sociala oeh ekonomiska
krafterna i landet. Skulle freden ”bryta ut”
i morgon dag, vore situationen lika
problematisk och kanske än mer invecklad än i sept.
1939! Emellertid har gemene man i
krigsmakten, i fabrikerna och i skyddsrummen en stark,
positiv känsla av att ha bidragit till
räddningen av icke blott England utan av
civilisationen. Och nu kräver han sin lön. Han har
ingen lust att gå tillbaka till arbetslöshetens
trista tillvaro och. utsugarsystemet. Han
kommer att slåss för rätten att bli skyddad mot
enkelriktade privilegier. Men det är
tvivelaktigt, om massornas revolutionära krav och
politikerskråets moderata eftergifter kunna
samsas, d. v. s. om det finns förutsättningar för
en dylik ”frivillig revolution”.
Frågan gäller icke blott England, säger
Laski, den kommer att uppstå världen runt,
då kriget är över. Churehill har varit en
utmärkt strateg, då det gällt att klå Hitler oeh
strypa fascistregimerna utomlands, men han
har aldrig begripit, vilka ekonomiska krafter
nazismen-fascismen egentligen representerade.
Han har ieke heller höjt sig över en hel
generations oeh sin egen klass’ missuppfattning
ifråga om Sovjetunionen. Oeh emedan han icke
förstår sig på krigets egentliga innebörd,
vilken bör ses som imperialismens ohöljda
kraftansträngning, kan han säga, att England slåss
för demokratin samtidigt, som han underlåter
att ordna exempelvis förhållandet till Indien
eller ändra på den reaktionära
arbetskonflikt-lagen av år 1927. Faran att den kapitalistiska
demokratin, så som Storbritannien
representerar den, utmynnar i ett slags fascism efter
kriget, då de privilegierade klasserna återigen
komma i en avgörande konflikt med massornas
revolutionära behovskrav, är långt ifrån över,
siar Laski. Även framdeles tyeks det gå på
det sättet, att produktionen förblir i privata
händer oeh bedrives av profitmotiv.
Monopolismen kommer att gå ännu starkare fram ur
detta krig, vilket myeket väl kan medföra en ny
massfattigdom. Men Laski uttalar här än en
gång den förhoppningen, att, innan det går
så långt, experimentet, som innebär en . total
omformning av det traditionella England, kan
påbörjas under den allvarliga stundens diktat,
gynnat av’ den nationella sammanhållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
