- Project Runeberg -  Syndikalismen / 1944 /
181

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Slaveriets
återinförande i Europa.

Av Sverre Bjurman

Det andra världskriget liar givit
mänskligheten tillräckliga bevis för, att även om
det bakom det nazistiska Tysklands
angrepps-krig ligger en gigantisk imperialistisk
erövringsplan, så bär det nazistiska kriget en
alldeles speciell karaktär av omänsklighet och
tyranni. För det förlorande folket är det icke
bara den ”nationella friheten”, som går
förlorad, utan även den personliga friheten. Där
nazismen har drivit ned sina tältpinnar, där
har det för länge sedan avskaffade slaveriet
återinförts i all sin barbariska grymhet och
människoförakt.

Tyskarna lia upphöjt sig till herrefolk, och
logiskt har följt, att de andra måste betraktas
oeli behandlas som slavfolk. Tyskarna ha för
sig förbehållit alla rättigheter; de andra
folken ha bara skyldigheter och tillerkännas inga
rättigheter, som icke tyskarna ha rätt att
trampa under fotterna. Allt vad som finns av
rikedom, allt som skapas av rikedom, tillkommer
tyskarna; fattigdomen och arbetet tillkommer
de andra. Där de tyska arméerna dragit fram

ning, utan i politisk mening. Sådan är den
demokratiska republikens statsorganisation,
menar man.

Man torde sålunda just med hänvisning till
Marx och Engels grundläggande uppfattning
säga, att socialdemokratin icke heller i teorin
numera är ett soeialistiskt parti, så som den
också för länge sedan slutat upp att vara det
i praktiken.

(Forts.)

och upprättat tyskt välde, där ha de
tvångs-utskrivit befolkningen till slavarbete för den
tyska krigsmakten, för fortifikationsarbete, för
upprätthållandet och förökandet av den tyska
krigsproduktionen. Detta har varit det första
syftet. Det andra syftet har varit att genom
tvångsrekrytering försvaga det ockuperade
folkets motstånd mot herrefolket.
Tvångsrekryte-ringen har icke varit en tillfällig åtgärd. Den
har gjorts till en permanent institution. Den
har inneburit slaveriets återinförande i Europa.
Denna åtgärd tjänar således herrefolkets
såväl närliggande behov som planer på lång
sikt till upprättande av tyskt världsherravälde.

Regeringsrådet dr Stothfang yttrade enligt
nazipressen i ett tal den 21 februari 1944; ”Den
totala mobiliseringen av den europeiska
arbetskraften har blivit en ödesdiger nödvändighet,
som ingen europeisk nation kan ostraffat få
undandra sig.” Deutsche Kolenzeitung
beklagade den 8 februari 1944 bristen på arbetskraft
och att det inte längre var så lätt att få
arbetare från Generalguvernementet (det
ockuperade Polen), eftersom ”denna stora reservoar
av mänskliga varelser hade blivit uttömd och
kvalitativt försämrad”... Gauleiter Fritz
Sauckel deklarerade i mars 1942 erövrarens rätt
att bruka all den makt, som är nödvändig för
att fylla Tysklands behov av arbetskraft. Hitler
förkunnade själv i februari 1943: ”Vi skola
inte fästa avseende vid utlänningars liv i en tid,
då så stora offer krävas av oss själva.”
Rotter-damsehe Courant förkunnade den 8 februari
1944, att Tyskland ”har rätt att mobilisera
den nödvändiga arbetskraften i de ockuperade
länderna utan hänsyn till internationella
lagar”. Det är i denna anda tyskarna ha gjort
de ockuperade folken till slavar under det
tyska folket.

I Belgien försökte tyskarna värva arbetskraft
genom propaganda ända fram till 1942,
men utan större resultat. Därefter kom en tid,
då man använde sig av dolda tvångsmedel.
Arbetslöshet framkallades genom inskränkning
av tilldelning av råmaterial. Lönerna fixerades
vid 8 proc. över 1940 års standard, medan
levnadskostnaderna stigit 56 proc.
Livsmedels-ransonerna minskades, så att de representerade
från 900 till 1,300 kalorier mot de normalt
nödvändiga 2,480 kalorierna. Arbetslöshetsunder-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:46:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/1944/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free