Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folkpàrtiprofessorns inlägg tycks närmast
bekräfta vårt påpekande:■.: missnöjet -hoS breda
lager irned "nu: rådande borgerliga ordning"
botas, icke med ömdaningslöfteri. oeh icke èns med
plahhüshållningsåtgärder, sådana som kanske
kringskära men aldrig likvidera borgerlighetens
faktiska makt och inflytelserikedom.*)
Statssocialismen har komprometterat sig (samt
duperat många som enligt klasstillhörigheten borde
ha vetat: bättre) både i nazifascistisk
tysk-italiensk och. nationalbolsjevikisk utformning. Men
om prof. Ohlin framhåller, att
demokrätise-ringsprocessen litet eller intet här mèd socialism
att göra, är även detta blott halva sanningen.
En konsekvent demokratiseringsprocess kan.
under nuvarande sociala omständigheter ieke göra
halt vid gränsen för "nu rådände borgerliga
ordning". Den kommer till den
bristningsgräns, där det borgerliga, Kapitalistiska
monopolet helt enkelt sprängs. Det: är också
ohistoriskt att göra-en sträng åtskillnad mellan
demokratiseringsprocessen och den socialistiska
rörelsen, emedan den förra ieke ar tänkbar utan
deri senares påstötning. Sedan är det en sak
för sig, da denna demokratisering närmast
stannar vid folkhemsgrindem Mén det betyder ju
inte, att socialismens både frihetliga och
revolutionära alternativ icke skulle motsvara stora
folkmassors både behov och förväntningar.
Även på brittiskt icke-söcialistiskt håll har
man givetvis, närmast i anslutning till
Iabour-fràmgången å den ena sidan och den växande
ryska maktsfären i stora delar av Europa å
den andra, observerat och velat tolka, vad som
rör sig i tiden. F. indienministèrn i
Churchill ministär, den konservative politikern L.
S. Amery, har nyligen yttrat sig om de aktuella
politiska och ekonomiska aspekterna. Him
säger härom:
"På det politiska fältet är det inget tvivel
om*en strömning i demokratisk riktning i den
meningen, att de arbetande klasserna mer be-
•) Jf.vår artikel i SYNDIKALISMEN, nr.
4, 1945: "Vem regerar?"
stämt hävdar sin vilja till makt mot andra,
aristokratiska eller medelklassbetonade regimer.
Men denna strömning inspireras av två
väsentligen olika traditioner: å ena sidan den
individuella politiska frihetens tradition, å den andra
enpartistatens med totalitär likriktning oeh
hänsynslös disciplin." ... ... .. . ... . . "...
Här ha vi sålunda ännu en definition på den
aktuella utvecklingen inom ramen för den
pågående demokratiseringsprocessen.
Arbetarklassens maktvilja är stadd i tillväxt, säger
denne konservative engelsman. Huruvida han
identifierar detta med socialismens genombrott,
är en obesvarad fråga. Emellertid har man
dock skäl att vara på sin vakt, då just en
tidigare /«*føe??.minister så vackert talar om den
individuella politiska frihetens tradition i;
motsats till den ryska statssocialismens diktatur.
Friheten att förtrycka imperialistiskt utsugna
folk. brukade städse ingå i denna tradition; —
Å andra sidan sticker Amery inte under stol
med, vilka han syftar på, då han nämner den
segerrika tötalismen efter- Hitlerdömets fall.
Inom dèn ryska kontrollsfären, säger Amery,
är det det ovan karakteriserade ryska
diktaturoeli likriktningssystemet, "som påtvingas folken
mer eller mindre strängt av beslutsamma
minoriteter med effektivt stöd av sovjetryska
militära och politiska myndigheter." Amery
betvivlar doek, att detta system kan upprätthållas
hur länge som helst t. ex. på Balkan. Men man
bör inte göra sig några illusioner Om krigets
ekonomiska konsekvenser, avslutar A. sin
analys av det rådande läget, "konsekvenser, vilka i
Europa och annorstädes oerhört intensifierar
förkrigsténdensen bort från ekonomisk
internationalism oeh mot nationellt reglerad
hushållning."
Iakttagelsen är givetvis helt riktig. Den
understryker, hur pass mycket den socialistiska
rörelsen nu mer än någonsin måste slå valet öm
sin tradition: frihet för ett samhälle motsatt
den nu rådande borgerlig-kapitalistiska
ordningen oeh dess maktmonopolisering.
(149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
