Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Patriotism och socialism
Av Augustin Souchy
i.
Den moderna patriotismen träder i adertonde
århundradet fram i nationemas politiska
liv. Under föregående århundraden försvarade
borgarna sina städer för att skydda sin
egendom mot överfall, sina hem mot plundring oeh
förstörelse och sina hustrur öeh döttrar mot att
våldföras. Det hände också att flera städer
sammanslöto sig till ett försvarsförbund,
nälden fiende, som hotade, var dem var. och en
för sig överlägsen.
Gångna tiders lokalpatriotism stödde sig på
gemensamma intressen; den bottnade inte i
någon abstrakt idé. Förbindelsen mellan religion
och politik var fram till 30-åriga kriget
starkare än den nationella idén. Nationen, med sin
inom sig själv slutna ekonomiska enhet, sina
likriktade politiska intressen, sitt enhetliga;
uppbördssystem, sin gemensamma
försvarsorganisation o. s. v. var ett okänt begrepp.
Följaktligen existerade heller inte nationalismen som
kollektiv känsloenhet. Penninghungriga
härskare sålde sina egna undersåtar som soldater till
främmande härförare. Detta var särskilt fallet
i Tyskland. Legosoldater från alla nationer togo
värvning hos de furstar, som betalade den
högsta solden och marscherade sedan mot sina
herrars fiende, sak samma om denne fiende råkade
vara det egna hemlandet.
Dessa förhållanden ändrades i oeh med
franska revolutionen. Under det revolutionära
händelseförloppet utformade sig den "enda och
odelbara nationen" oeh folket i sin helhet
kallades under vapen. Att försvara fosterlandet
blev en moralisk förpliktelse. Med inspirerande
ord och eldandè tongångar appellerar
"Marsel-jäsen" till fosterlandets barn oeh uppmanar dem
att känipa mot de "grymma soldaterna", med
vilka utlandets självhärskare gått till anfall.
Hela folket bildade frivilligt ett nationellt
försvar. Den; som offrade sitt liv på
fosterlandets altare, blev firad som en hjälte’oeh
förklarad värdig att äras av hela nationen.
Patriotismen blev högsta bud. Den moderna nationen
hade inträtt i livet och vandrade under de
napoleonska krigen vidare till alla övriga
länder.
De nya idealen, nationalism och patriotism,
utsattes emellertid snart för hårda
belastningsprov ; en del gåvo, besjälade av ärlig patriotism,
sina liv för fosterlandet på slagfälten; andra,
mera praktiskt inställda, utnyttjade
gynnsamma krigskonjunkturer för att berika sig själva.
Allt tydligare bildades nationella ekonomiska
enheter, samtidigt som det kapitalistiska
ekonomiska systemet utvecklades. Under följande
årtionden hopades allt större rikedomar på ett
fåtal, i alla länder växte befolkningssiffrorna
och samtidigt blevo det arbetande folkets
levnadsförhållanden: allt svårare. Under loppet av
denna utveckling förlorade patriotismen sitt
idealistiska fundament oeh förvandlades till ett
instrument för- den internationella kapitalismen.
I denna situation förflyktigades sakta men
säkert de bredare befolkningsskiktens
patriotiska hänförelse i alla länder med
kapitalis-tiskt-ekonomiskt system. För de egendomslösa
framstod som fienden, vars nedbrytande
inverkan dagligen och stundligen gjorde sig påmind,
väl ej det avlägsna utlandet, fastmer det egna
landets utsugare. I kampen för det dagliga
brödet stodo arbetarna som fiende till det egna
landets arbetsgivare. Det var en synnerligen
lämplig jordmån för ett uppväckande acv den
internationella förbrödringens anda. När i
mitten av det gångna århundradet det
"kommunistiska" manifestet förkunnade: "Proletärer i
aüa länder, ni ha inget fosterland. Ni, ha
ingenting att förlora utom edra bojor, och en värld
att vinna!", bekände sig hänfört de arbetande
massorna i alla länder som anhängare till detta
nya evangelium. "Marseljäsen" blev det
internationella proletariatets nationalsång.
Internationalismen efterträdde nationalismen. Den
sociala revolutionens ideal undanträngde patrio-
(150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
