Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rysk imperialism
Av Albert Jensen
I.
Om nian vill betrakta spanska,
inbördeskriget som ett förspel eller som en del av det
andra världskriget, kan kanske vara en
smaksak. Att det militärt och politiskt hade ett
organiskt sammanhang med andra världskriget
är dock uppenbart. Det var inte bara Hitler och
Mussolini som hade detta klart för sig, även
Stalin visste det ända från början.
Från bolsjevikiskt- håll fortsätter man med
att ge en vrångbild av "den ryska hjälpen till
Spanien" som en insats för socialismen, när
den i själva verket var en insats emot
socialismen. Den var framförallt en insats emot. den
frihetliga socialism, som i första rummet,
representerades av den anarkosyndikalistiska
rörelsen. Den var också en insats för Rysslands
nationalistiska intressen. För att Spanien skulle
kunna utnyttjas till förmån för Ryssland
måste den frihetligt socialistiska revolutionen
saboteras sönder och samman. Stalinismen var
den spanska socialistiska revolutionens fiende
nummer ett vid sidan av Francofascismen.
Nog trodde den Internationella brigadens
soldater, att. de kämpade för den sociala
revolutionen, men i grunden kämpade de bara för
Stalin och lians politik, som redan då tog
sikte på att göra. Ryssland till en dominerande
världsmakt, ett mål som han nu uppnått. Att
denna Rysslands maktställning skulle tjäna
den sociala revolutionen är i dag knappast
mer än en övergiven illusion. Vad som däremot
är verklighet, det är det reaktionära
inflytande Ryssland kan få som dominerande
segermakt.
Den ryske ex-generalen Krivitskij, f. d.
ledare för Sovjets hemliga underrättelseväsen i
Västeuropa, fick i september 1936 Stalins
uppdrag att organisera den bolsjevikiska,
penetrationen av Spanien. Denne Krivitskij skrev 1939
några artiklar, om Stalins: in- och
utrikespolitik i vilka det bland annat hette:
"Stalin förstod att det gamla Spanien var
dött och att. det nya inte skulle bestå. Det stod
klart för honom att Spanien skulle
komma att hamna antingen på axelmakternas sida.
eller hos dessa staters motståndare. Stalin
begrep också att England ogärna såg Spanien
behärskat av axelstaterna, då dessa på så vis
skulle komma att behärska inloppet till
Medelhavet. Ett vänligt sinnat Spanien var därför
av vital betydelse bådo för England och
Frankrike. Därför var det Stalins mening att i
Spanien skapa en av Moskva kontrollerad regim."
Detta förklarar varför de spanska
bolsjevi-kerna under Moskvas ledning utfärdade
anti-socialistiska paroller under inbördeskriget: "Vi
kämpar inte för den sociala revolutionen utan
för den borgerliga demokratin av ny typ",
förklarade det kommunistiska partiet. Vidare:
"Vårt krig är ingen klasskamp utan en strid på
liv och död för vårt kära fäderneslands frihet
och oavhängighet." — "Småborgarnas
intressen måste respekteras." — "Vi måste följa
samma bana som de västerländska
demokratierna." — "Producenterna måste stimuleras
genom olika lönegrader." Den bolsjevikiska
inställningen sammanfattades av de spanska
syn-dikalisterna så: "Hellre förlora kriget än
tolerera revolutionen". De sammanfattade också
Stalins syfte så här: "Demokratisk republik,
regerad i folkfrontens namn av kommunisterna
under GPU:s (ryska tjekans) kontroll". Det
är detta ideal Ryssland i dag söker förverkliga
i Östeuropa. Ryssland lämnade ingen
vapen-hjälp, det sålde vapen till det republikanska
Spanien. Och när det inte längre fanns
betalningsmedel, tog också leveranserna slut.
Spekulationerna i rysk maktutveckling
kröntes icke med framgång i Spanien. Den
demokratiska vapenblockaden, i vilken även
Skandinaviens socialdemokratiska regeringar deltog,
förhjälpte fascistern a till seger. Men de
storpolitiska händelserna hade kommit i rullning.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
