Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anarkismen i historien
och nuet
Av Rudolf Rocker
Nedanstående artikel utgöres av två
uppsatser, sora vår välkände tyske kamrat Rudolf
Roeker publicerat i "Inquietudes", en
tidskrift som utges av spanska kamrater i Mexiko.
Uppsatserna trycktes i två på varandra
följande nummer under rubriken "Anarquismo", den
första berör ämnet mera historiskt, medan den
andra ställer anarkismen på dess plats i vårt
totalitära nu. Översättaren liar här
sammanfört de båda uppsatserna till en artikel under
ovanstående rubrik. (Övers, anm.)
1.
De anarkistiska idéerna framträder under
kända historiska epoker, även om man
måste erkänna, att i detta avseende återstår
mycken outforskad terräng. Vi finner dessa
idéer hos kinesen Lao-Tse och hos de grekiska
filosoferna (liedonisterna och cynikerna),
liksom hos andra försvarare av den s. k.
naturliga rätten, speciellt hos Zenon, som
grundade stoiker-skolan. De har också funnit uttryck
i den undervisning, som meddelades av
gnosti-kern Karpokrates från Alexandria, och
utövade onekligen inflytande på vissa kristna
sekter i Frankrike, Tyskland och Holland under
medeltiden, vilka sekter samtliga föll offer för
de mest fruktansvärda förföljelser. Vi finner
en kämpe för dessa idéer i den böhmiska
reformationens historia: hos Peter Chelcicky,
som i sitt verk "Trons nät" fördömde kyrkan
och staten, på samma sätt som senare en
Tolstoj gjorde. Bland de stora humanisterna
utmärker sig också Rabelais med sin skildring
av Gargantua, i vilken han bjuder på en bild
av livet fritt från varje auktoritär broms. Här
ska ytterligare nämnas bara en av de många
föregångarna, nämligen Diderot, vars
omfattande skrifter innehåller ett rikt mått av
frihetliga yttringar och röjer en klarsyn och
intelligens, som satte sig över alla auktoritära
fördomar.
Det är emellertid reserverat för en senare
epok av historien att ge en mera klar form åt
den anarkistiska livsuppfattningen och ställa
den i relation till den sociala utvecklingens
processer. Detta skedde för första gången i
William Godwins beundransvärda verk över
den politiska rättvisan ("Concerning Political
Justice and its Influence upon General
Vir-tue and Happines", London 1793.) Man kan
säga, att Godwins verk är den mogna frukten
av den långa evolution, som de radikala
politiska och sociala uppfattningarna genomgått
och som i England fortsätter en oavbruten
linje, där man lägger märke till namn som
Buchanan, Hooker, Locke, Bellers, Bentham,
Price och Thomas Paine, m. fi.
Godwin framlägger på ett mycket klart sätt
bevis för, att orsaken till det sociala onda inte
bottnar i den form staten antar, utan just i
själva statens existens. Liksom staten utgör
en sannskyldig karikatyr av det genuina
samhället, så förvandlar den de varelser, den
håller under sin uppsikt, till veritabla
karikatyrer av sig själva, tvingar dem att i varje
ögonblick undertrycka sina naturliga
inklinatio-ner och bringar dem att utföra ting, som de
i sina innersta impulser känner avsky för.
Endast på så sätt kan mänskliga varelser
gjutas i de former, som uppställts som typen för
goda undersåtar. Den normala människan,
som inte blivit på detta sätt hämmad,
modellerar den atmosfär, som omger henne, i
enlighet med sin naturliga utveckling och i
överensstämmelse med sina innersta freds- och
frihetskänslor.
Godwins verk utövade ett kraftigt
inflytande på det brittiska proletariatets mest
avancerade kretsar och på eliten av den liberala
intelligentian. Men ännu mera betydelsefullt
är det faktum, att boken bidrog till att ge den
frihetliga karaktär, som genom långa tider
kännetecknade den då unga engelska
socialistiska rörelsen och vars förnämsta exponenter
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
