Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi tvivlar inte alls på att dylik
"informationsverksamhet", bedriven på rätta sättet
kan skapa "vi-medvetande" och komma de
tillräckligt vi-medvetna arbetarna att glädjas åt
företagets framgångar. Ja även göra dem
benägna att i mån av förmåga hjälpa företaget
vid iråkade svårigheter (låt oss anta att
"informationerna" visat att löneläget vid1 det egna
företaget varit ett svårt handika p i
konkurrensen) .
Men sedan då? Är det blott för att ge
arbetarna tillfälle till en smula osjälvisk glädje
över företagets framgångar som man laborerar
med industriell demokrati? Om inte, vart vill
man vidare komma med denna mondistiska
samförståndsidyll ? På vad sätt skall den verka
befrämjande för en socialistisk utveckling och
förbereda produktionens förvandling till
samhällets egendom?
Det rätta svaret är: man kommer ingen vart!
Industriell demokrati i denna form kommer
inte att fylla någon annan uppgift än att
föreviga det kapitalistiska systemet. Yi
diskuterade nyss, vilka återverkningar
"vi-medvetan-det" kommer att få på arbetarens inställning
till kapitalismen som sådan. Svaret har nu gett
sig självt: ett vi-medvetande som bygger på
den informationsverksamhet kapitalismen själv
bedriver, kommer aldrig att bli någonting annat
än en stoppbom för all socialistisk utveckling.
När den har segrat, då liar arbetarrörelsen
gått i en ideologisk cirkel. Den började med att
göra arbetarna medvetna om sitt eget värde
och att lära dem tänka efter egna linjer i
stället för att uppfatta sig själva blott som sin
arbetsgivares tillhörighet och den tycks sluta
med att man gör arbetarnas uppfostran till
lojala roboter till en huvuduppgift.
När vi här kritiserar denna maskerade form
av mondism så är det inte emedan vi
menar, att den industriella demokratin, för att
kunna godtagas av oss, med nödvändighet
måste leda till en skärpning av
motsatsförhållandet mellan arbetare och arbetsköpare.
Överhuvudtaget behöver man nog inte bekymra
sig så mycket om den saken,
motsatsförhållandet är en gång för alla givet genom det
kapitalistiska systemets egen struktur och den
socialistiska agitationens uppgift har aldrig varit
någon annan än att göra detta förhållande
uppenbart för arbetarna. Av en industriell
demokrati som skall föra socialismen framåt
måste man dock fordra, att den inte bidrager
till att rasera det arbete som socialismen hittills
utfört. Man kan, om man nu till varje pris vill
ge den industriella demokratin en möjligast
neutral bas, säga, att den måste ge arbetarna
möjligheter till en objektiv insyn i företagets
ekonomiska förhållanden. Redan vid en så
moderat formulering träder motsättningen mellan
verklig industriell demokrati och industriell
demokrati av mondistiskt snitt ganska bjärt fram.
En industriell demokrati som redan på förhand
tar sikte på att skapa en viss anda av förståelse
för kapitalismen bland arbetarna kan aldrig
bli rent objektiv. Den är bunden av vissa
förutsättningar, som måste leda till att idén
förfuskas.
Den industriella demokratins målsättning kan
inte vara att skapa, något "vi-medvetande" eller
på annat sätt slå någon ideologisk brygga
mellan kapitalist och arbetare. Dess mål måste i
stället vara att. göra arbetarrörelsen ännu mera
andligt självständig genom, att göra den
oavhängig av kapitalismens egna informationer,
när det gäller att bedöma de ekonomiska
problemen. Om arbetarna sedan får anledning att
glädjas eller gxåta över de upptäckter de gör,
det hör strängt taget inte hit. Och vad
beträffar att hjälpa företagen ur iråkade
svårigheter så gäller det först och sist att komma
ihåg, att arbetarna är inte till för företagets
skull utan företaget är till för människornas
— således även arbetarnas —• försörjning. Den
synpunkten måste även eventuell hjälp åt
företaget underordna sig.
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
