Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en självständig person gent emot sin
arbetsgivare, han är även i sin egen
föreställningsvärld bliven ett med det företag, hos vilket
han är anställd, en detalj i det stora
sammanhanget.
Man förstår så väl, att mondisten som
skrudat sig i den industriella demokratins
kapprock inte vill godkänna ett sådant resonemang.
Han ser tvärtom saken på ett rakt motsatt
sätt. Arbetaren, som hittills blott varit en
kugge i maskineriet, upphöjes till rang, heder
och värdighet av företagets medarbetare. Och
detta är något som bör kunna ge honom en
alldeles särskild självkänsla.
Riktigt är att arbetaren både är och
uppfattar sig som en kugge i produktionens stora
maskineri. Men han har också, främst tack
vare arbetarrörelsens tidigare propaganda, lärt
sig inse sitt eget människovärde. Han vill inte
längre vara blott nummer XYZ i en fabrik
utan också en självständig individ med rätt
till sitt eget liv. Arbetarrörelsen har i viss mån
frigjort arbetaren från känslan av att blott
vara ett redskap i produktionens tjänst.
Huruvida man kan komma vidare på samma väg
genom ett system som avser att förmå
arbetaren att andligen gå upp i det företag där han
är anställd, det kan nog diskuteras.
Men vi skall inte fördjupa oss i funderingar
över hur omvandlingen kommer att verka
på arbetarens sätt att tänka och känna.
Arbetsköparen själv, som brinner av iver att göra
sinai anställda "vi-medvetna", funderar inte alls
däröver. Det är helt andra konsekvenser han
har i sikte, när han går vidare på den
industriella demokratins väg. Vi behöver knappast
följa honom för att se vart det bär hän, en
aning säger det redan .. .
Och så låter vi en av arbetarrörelsens
förespråkare för denna nya form av samverkan
mellan kapital och arbete få ordet:
Den enskilda arbetaren lever ju i fullständig
okunnighet om allt som hör samman med
företagets ledning, han vet inte vilka planer
ledningen har ifråga om planering för framtiden,
ingenting om priset på de produkter som
tillverkas, om ordertillgång o. s. v. Han saknar
förutsättningar för att glädja sig åt företagets
framgångar, lika litet som han kan medverka
till att hjälpa det ur iråkade svårigheter. Han
känner sig utanför, och man kan inte begära,
att han skall visa något varmare intresse.
Däremot känner han sig säkerligen stå i ett
motsatsförhållande till företaget på grund av
motsatta ekonomiska intressen.
Här har vi alltså, enligt tidskriften Tiden,
i vilken det- anförda stått att läsa, orsaken till
att arbetarna inte kan få något
"vi-medvetan-de". Därför måste de anställda ges möjligheter
att. glädjas åt företagets framgångar och att
hjälpa det när det råkar i trassligheter.
Medlet heter: ökad insyn i företagets ledning och
bättre kännedom om vad ledningen planerar.
Man behöver sannerligen fundera länge över
hur de informationer skall vara beskaffade
som skall fylla det angivna syftet. Antag att
arbetarna fick tillfälle till verklig inblick
bakom kulisserna, hur gick det då med
"vi-med-vetandet"? Låt oss anta, att de fick lov att
närmare studera hur det egentligen förhåller sig
med den verkliga vinsten i förhållande till den
fingerade. Eller att de tillhandahölles en
korrekt information om, hur stor del a,v bolagets
aktiekapital som faktiskt inbetalts och hur
mycket som utgör maskerad utdelning i form
av gratisaktier, och att de således kunde göra
sig en fullt riktig bild av hur mycket
aktieägarna i realiteten erhåller på sitt satsade
kapital. Eller skulle det vara någon glädjekälla
för de anställda, om de fick reda på hur
ledningen baserar sina d. v. s. företagets
framgångar på ökad utsugning av arbetskraften?
Vi tror det inte, ocli företagsledarna som
strävar efter att göra sina anställda
"vi-medvetna" tror det inte heller, varför de
naturligtvis kommer att ur informationsmaterialet
sorgfälligt gallra bort allt som kan vara ägnat att,
ge arbetarna en inblick i kapitalismens verkliga
arbetsmetoder. Vad man kommer att bjuda på
blir en vackert friserad bild av, hur ledningen
med allas bästa för ögonen strävat att hålla
affärerna flytande. Omsatt till konkret språk
betyder det: information om
avsättningsmöjligheterna för ögonblicket, prisutvecklingen (i
den mån den kan beröras utan att man avslöjar
för mycket) konkurrensförhållanden (dito,
dito) och väl i någon mån vilka eventuella
planer som föreligger för framtiden
beträffande driftsförhållanden o. dyl. Ingenting mer.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
