Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På väg mot en ny
socialism
Av Ivar Bergegren
Det kan inte hjälpas: den enkla,
entusiastiska framtidstro som 1900-talets
socialistiska teoretiker byggde sina läror på, har lidit
ott grundligt sammanbrott. Marx’ historiska
materialism och Krapotkins
naturvetenskapliga etik innehöll säkert många teoretiskt
intressanta, praktiskt fruktbringande
uppptäck-ter oeh uppslag, men båda dessa socialistiska
skolor misstog sig totalt i sin optimistiska
historietolkning. Varken Hegel—Marx’
dialektiska utvecklingslagar oeh deras verktyg
"proletariatet" eller naturvetenskapens segertåg
och Krapotkins av godhet behärskade "folk"
gjorde de förväntade underverken, fast det
hade funnits mer än en anledning och många
goda tillfällen att "avskaffa" den bestående
samhällsordningen genom att ersätta den med
en bättre, vilket önskas av så gott som alla
människor.
Socialismen i sin helhet (inte endast
marxismen) framhöll med rätta sammanhanget
mellan samhällsutvecklingens ekonomiska
grundvalar och klassindelningen å ena sidan och de
politiska samt kulturella förhållandena å den
andra. Do socialistiska lärorna vände sig
nödvändigtvis mot de gamla idealistiska recepten
för samhällets förbättring eller
revolutione-ring. Skulle en ny mänsklig ordning uppstå,
så måste denna anknytas till givna ekonomiska
faktorer, ja den var till en stor del rentav
betingad av dessa faktorer. Utgångspunkten för
uppbyggandet av bättre politiska förhållanden
och en högre kultur måste ligga på det
materiella planet; samhällets sociala struktur
måste ändras för att möjliggöra en ny kultur,
som kan övervinna den allas kamp mot alla
som utvecklats i kapitalismens tecken.
Men socialismen utvecklade sig, utgående
ifrån dessa viktiga insikter, helt ensidigt,
framförallt under marxismens inflytande. Den
mänskliga viljan som historiebildande faktor
trädde i bakgrunden inför föregivet
vetenskapliga kunskaper om framåtskridandet som
faktiskt antog formerna av en ny religiös tro
på materialistiska grundvalar; längtan efter
frihet och tendensen till frivillig
sammanslutning ansågs ’vara betydelselösa inför den
progressiva centraliseringens samhälleliga
"naturlag" (som förresten automatiskt skulle ge
människorna fullkomlig frihet efter
centrali-sationsprocessens slut). Stelnade sociala
kollektivbegrepp, en starkt förenklad
klasskampsdialektik, en rent analytisk inställning
till skeendet som under vetenskaplig
täckmantel dolde en fatalistisk, avväntando och
auktoritär mentalitet gjorde att socialismen, efter
att ha ställts inför första världskrigets och de
följande revolutionernas prövningar, råkade i
en djup kris vars höjdpunkt uppnåddes efter
andra världskrigets slut.
Krisen finner sitt uttryck i tvivel på alla
traditionella socialistiska sanningar och
kritiska undersökningar som nödvändigtvis
bär en framförallt negativ, kritisk karaktär.
Ekonomiska uppfattningar, politiska och
sociala begrepp, kulturella värden som syntes
övervunna av socialismen oeh den faktiska
historiska utvecklingen, undersöktes på nytt
på sin sanningshalt. En nyliberal kritik av
marxismen (Parkes, Eastman), försöken att i
motsättning till den helt kollektivistiska
socialismen utveckla grundtankarna till en
mångsidigare och mera frihetlig, rättvis social
ordning som bevarar vissa av individualismens
värden (Rosselli, Beckman, delvis Röpke
o. s. v.), kooperatismens ställningstagande till
den statliga socialiseringen, den
anarkistisk-syndikalistiska idédebatten (Rockers nyare
verk och hans återanknytande till Proudhon
och amerikanska individualistiska anarkister,
diskussionen bland spanjorerna,
motsättningarna i Italiens frihetliga rörelse, den
syn-dikalistiska idédiskussionen i Sverge o. s. v.)
ger uttryck åt dessa nya tendenser som ännu
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
