Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten blev sådan på grund av att de flesta
japanska byggnader är så otroligt lätta oeh rankiga,
byggda som de är av 2X4 tumsribbor,
termit-ätna, förtärda av torröta ocli för tunga
upptill med sina tegeltak. Travarna från de
sammanstörtade husen verkade som näver och
spå-nor i en brasa. Elden flammade upp på tusen
olika ställen på en gång, vållad av
kortslutningar, kullvräkta " kaminer och "fotogenlampor,
sprängda gasledningar. Hela området flammade
upp som en enda fantastisk vårdkasc.
Vid brandbombraider finns det vissa
möjligheter att rädda livet om man rusar ut ur husen
till gator och torg, ner till floder och sjöar.
Men i Hiroshima fanns ingen sådan chans.
Tusentals människor måste ha dödats på fläcken
av störtande husväggar och tak, oeh de övriga
satt ohjälpligt instängda i ett brinnande
inferno. Omkring 60.000 beräknas ha bränts ihjäl.
Det var helt enkelt elden, säger Seversky, och
ingenting annat än elden som krävde sådana
fruktansvärda offer av liv ocli egendom i
Hiroshima och Nagasaki. Människorna dog icke
ögonblickligen av något slags atomsönderfall,
men lufttrycket var sannolikt starkt nog att
vålla inre skador, framförallt lungskador.
Möjligen kan en del dödsfall ha förorsakats av
radioaktiva fenomen, men Seversky hade icke
fått detta bekräftat. Och han finner det
vilseledande att påstå, att en atombomb av det slag
som användes skulle vara "20.000 gånger
effektivare" än en kvartersbomb med
trytolladd-ning. Om man räknar med den alstrade
energimängden är detta visserligen riktigt, men den
energi som försvinner ut i rymden har ingen
betydelse i detta sammanhang. Vad som
intresserar är den energimängd som åstadkommer
den effektiva skadegörelsen. Ser man saken ur
den synpunkten sjunker jämförelsesiffran från
20.000 till 200 när det gäller ett mål som
Hiroshima. Gäller det ett mål som Berlin sjunker
jämförelsesiffran till 1.
Denna framställning korrigerar således i viss
mån den allmänna föreställningen om
atombombnedslaget i Hiroshima oeh Nagasaki.
Om nu detta hade varit det sista ordet i denna
sak hade mänskligheten kunnat dra en
lättnadens suck. Visserligen är verkningarna
fruktansvärda, men när de dock icke är större än
nedslaget av en kvartersbomb på 10.000 ton,
så har man ju dock en gräns att räkna med.
Och då skulle väl också civilförsvarsinspektör
Skölds yttrande "Vi kan skaffa skydd även för
atombomben" kunna ha ett visst fog för sig.
Men detta är ju ingalunda sista ordet.
Seversky betonar: "Jag talar här inte om
framtida atombomber utan om de båda som
fälldes över Japan." Redan dessa fällda
bomber ger ofantligt mycket större möjligheter till
skadegörelse om hela sprängkraften kan
tillvaratagas. Då kan antagligen det väsentliga av
dess med 20.000 ton nitrolit jämförbara
effektivitet tillvaratas. Och Seversky betonar också,
att naturligtvis kommer man "att finna,
metoder för större tillvaratagande av den frigjorda
energin i destruktivt syfte i stället för att låta
den gå ut i rymden". Och vetenskapsmännen,
som är engagerade för effektivisering av
atombombens hela effektivitet, har ju också
förklarat, att de tvenne bomber som kom till
användning i Japan måste betraktas som
"leksaksprojektiler" eller som "smällkarameller" i
jämförelse med vad man redan nu är i stånd
att åstadkomma. Uttalanden har gjorts att man
redan konstruerat bomber med vars hjälp man
"bekvämt kunde döda en miljon människor".
Människoslaktandet synesi således också ha sina
bekvämlighetshänsyn! Man kan sitta hemma i
sitt eget- land och sända fjärrstyrda
atombomber för dödandet av en miljon människor i
fiendelandet. Mycket bekvämt! Man talar om
det ungefär som det gällde att gå ut oeh luncha.
Kapten Leonard Cheshire, vilken som
engelsk observatör bevittnade den över Nagasaki
nedsläppta atombomben nummer två förklarar:
"Om vi (England) någonsin kommer i krig,
kommer vi att förlora allt... Vi måste
antingen fly, skingras eller krypa under jorden . ..
Men det är inte möjligt för 50 miljoner
människor att leva under jorden. Att komma upp
är omöjligt på grund av radioaktiviteten."
Professor Oliphant, en av de vetenskapsmän
som gjort största insatsen vid skapandet av
atombomben har förklarat: Inom kort är det
möjligt att tillverka en större atombomb med
en sprängkraft motsvarande 1 à 2 miljoner ton
sprängämnen. Stora städer som New York
skulle då kunna blåsas bort bara en sådan bomb
föll ned i dess närhet.
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
