Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delvis bero på oss själva i vilken riktning
dessa åtgärder skall utveckla sig. Yi skulle
enligt Leval studera
nationaliseringsåtgärder-11a i andra länder och undersöka efter vilka
riktlinjer massornas organisationer deltar i
dessa. Också vi skulle kunna aktivt ingripa i
nationaliseringens genomförande utan att
därmed förvandla oss till kuggar i statsapparaten,
menar Leval.
Vi kan lära mycket av agrarreformer i andra
länder, tillägger han, och sedan i Spanien
medarbeta i uppbyggandet av nya kollektiva
jordbruksformer. Våra syndikat,
kooperativer-na, landkommunerna, jordbrukskollektiv kunde
samarbeta och genomföra stora ting gemensamt.
"Jag vet, att det är billigt att förklara: Men
staten kommer inte att tillåta vårt ingripande
i näringslivet. Men vi skulle akta oss för
sådana generaliseringar. Det är inte alls så att
staten under alla omständigheter skyddar
privilegierna. Titta på det kapitalistiska England.
Kooperativerna har där fem miljoner
medlemmar, som representerar 20 miljoner
konsumenter. Dessa har upptagit en fruktansvärd
konkurrens med kapitalismen. Men de har
utvecklat sig fritt, staten har inte hindrat deras
verksamhet." Man minns att Landauer under hela
sitt liv framfört dylika argument mot den
"revolutionära" negativismen. Leval påminner
också om att den franska regeringen just nu
mycket positivt hjälper den franska
jordbrukskooperationen. Också för oss finns ett stort
verksamhetsfält: "Vi kan genomtränga
Spanien med socialism och frihet."
Så skriver en av CNT:s verkliga specialister
på socialisering. En som inte sympatiserar med
regeringsdeltagandet. Men förstår man nu, att
frågan inte är avfärdad med förklaringar för
eller mot principerna, för eller mot staten?
Vi vill nu citera de spanska frihetliga
emigranternas centralorgan i Frankrike — d. v. s.
den "principtrogna" riktningens, tidningen
CN"T-Toulouse som utkommer under Federica
Montsenys direkta kontroll. I dess nummer av
den 13 april 1946 upptäcker vi på första sidan
en artikel under rubriken: "La cooperativa en
manos del pueblo", Kooperationen i folkets
händer. Också här utgår man ifrån att Spanien
■efter Francos fall kommer att vara ett
kapitalistiskt land. Under dessa förhållanden, skri-
ver artikelförfattaren, Juan Bundo, måste vi
göra den största möjliga konstruktiva insats
med våra egna medel. Han föreslår att CNT
i de politiska möjligheternas ram och med
hänsyn till de tekniskt skolade krafter den
förfogar över (också ett allvarligt problem som
förenklas i agitationen!) skall överta det direkta
ansvaret för så många jordbrukskollektiv och
industriella producentkooperativer som möjligt.
Industrifederationerna, våra tekniker,
organisatörer o. s. v. kommer att här få tillfälle till
positivt uppbyggande arbete av största mått..
Som motpol till producentkooperationen skall
CNT skapa eller bidra till skapandet av
konsumentkooperativa sammanslutningar. Dessa
skall samarbeta med producentkooperationen
och överta dess produkter. Denna
konsumentkooperation skall inte inskränka sig till att
konkurrera med den kapitalistiska fördelningen,
anser Bundo. Visst fyller den en uppgift
genom att konkurrera, men framförallt skall den
leverera medel till egenproduktionens
utbyggande. Konsumentkooperationen skall inte fördela
vinster, utan nöja sig med att förmedla
konsumenterna billiga och goda varor, men dess
överskottsmedel skall tillföras den
producentkooperativa sektorn.
Sammanfattar man alla dessa symptom som i
dag gör sig gällande i den spanska rörelsen, så
skulle man kunna tala om en renässans för
Gustav Landauers idéer som träder i stället för
vissa halvmarxistiska syndikalistiska
föreställningar, men vidare utvecklar syndikalismens
konstruktiva drag.
Vi har hittills endast citerat kamrater som
öppet opponerar sig mot den spanska CNT:s
beslut rörande provisoriskt regeringsdeltagande.
Vi hänvisar till slut till en liten broschyr av
M. G. Marin: Posiciones de Cara al futuro,
Ställning inför framtiden. Denne kamrat
framför absolut samma tankegångar som de förut
citerade militanterna, med vissa intressanta
modifikationer och tankeställare.
Han motiverar nödvändigheten av att
utbilda en realistisk, illusionslös taktik för Spaniens
"frihetliga rörelse bland annat med att hänvisa
till, att det inte finns någon som helst frihetlig
rörelse i utlandet som i fall av en spansk
revolution skulle vara istånd att positivt stödja ett
frihetligt Spanien. Han har tusen gånger rätt,
och vi alla skulle komma ihåg denna sanning
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
