Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Milanoteserna hade till följd att en ny
organisation bildades i Lombardiet som sedan
försökte samla alla frihetliga grupper i Italien
som sympatiserar med teserna. Dessa
betraktades emellertid inte som avslutat oeh
officiellt program, utan mera som
diskussionsgrundval.
Broschyren som återger teserna innehåller
en del kommentarer som hänvisar till
anarkismens förmåga att anpassa sig efter olika
villkor och utvecklingsfaser. I en artikel under
rubriken "Tradition och verklighet" citeras
ett program som år 1867 offentliggjordes av
sällskapet Libertà e Giustizia i Neapel som var
direkt inspirerat av Bakunin. Programmet
övertar så gott som alla tidens demokratiska
krav, kräver en del lagstiftningsåtgärder och
kommer till slut med sina federalistiska
specialparoller som i stora drag liknar
milanoteserna: fullständig självstyrelse för kommuner ocli
provinser samt offentligt val av ämbetsmän
och domare som den allmänna rösträttens
sanna konsekvens. Dokumentet återges förresten
efter Nettlaus italienska verk "Bakunin in
Italia". Dessutom hänvisas till Bakunins
taktiska rörlighet: denne frihetens och
anarkismens mest pålitlige apostel ocli mest
lidelsefulle propagandist besvärades aldrig av några
trångsynta fixa idéer. Som exempel citeras att
han år 1870 — alltså på höjdpunkten av sin
verksamhet på Första Internationalens
anti-auktoritära flygel — tillrådde sin vän
Gam-buzzi i Neapel att kandidera till parlamentet
för att också utnyttja denna möjlighet till
protest mot eii hotande reaktionär utveckling.
I samband härmed skulle man ju också kunna
citera brev och yttranden av Proudhon och
Landauer.
De rena anarkisterna ser en fara i att
delta i kommunalpolitiken och i intresset för
statens problem därför att de tror att allt detta
automatiskt måste förstärka staten. L’Ora Li-
bertaria invänder däremot att man måste gå in
för framsteg efter verklighetens
utvecklingslinjer, det gäller således att kräva Republik i
stället för monarki, en federativ Republik i
stället för den unitära (centralistiska),
decentralisering mot formaldemokrati. I en positiv
insats för kommunal självstyrelse ser
milanotesernas författare den starkaste garantin mot
statens makttillväxt.
Så långt den nya italienska tendensens
första programmatiska utkast. Dess vidare
utveckling och praktiska möjligheter kan endast
framtiden upplysa om. Federazione Libertaria
arbetar vid sidan av FAI, den stora
anarkistiska organisationen, dock är det uppenbart att
de olika taktiska strömningarna i den
italienska frihetliga rörelsen inte gör halt vid
organisationsgränserna. En blick på FÄI:s
publikationer i olika italienska städer räcker för att
se att rörelsen inte kunnat- eller velat likrikta
alla medlemmars uppfattningar rörande
taktiken. Från officiellt FAI-håll betecknar man
Federazione Libertarias anhängare visserligen
som icke-anarkister, men som en
sympatiserande och närastående rörelse som kanske har
vissa utsikter att vinna adepter bland arbetare
och intellektuella som ursprungligen anslutit
sig till kommunisterna mon nu blivit besvikna
på deras politik. Att samla sådana element
vore ju i alla fall också en viktig funktion, fast
vi vill tro att rörelsen har därutöver också ett
ganska utpräglat positivt frihetligt innehåll.
Den frihetliga idédebatten kretsar tydligen i
alla länder om samma kärnfrågor som ständigt
återkommer. Detta är av symptomatisk
betydelse. Det voro för tidigt att yttra sig om denna
diskussions sannolika resultat och den
frihetliga världsrörelsens framtid. Det är emellertid
nödvändigt att uppmärksamt följa med ocli
studera alla förnyelsesträvanden som med
utgångspunkt från frihetliga värden söker efter
en ny frihetlig praktik.
-108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
