Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialism
och samarbete
Av Folke Fridell
Försöken att realisera socialismen liar
egentligen ingenstädes slagit särskilt väl ut. Ser
man ut över världen av i dag så blir
totalintrycket ganska skrämmande. Om socialismen
någon gång ska realiseras så är det visserligen
oriktigt att säga att vi i dag står längre från
socialismen än någonsin förut, men om man
i stället säger att nuets tillstånd är oerhört
ofördelaktigt för socialismen, så innehåller detta
påstående en otvetydig sanning.
Socialismen var — och är än i sina
oförvanskade former — ett uttryck för både frihet
och social rättvisa. Dessa båda begrepp hänger
samman ocli kan inte särskiljas utan att båda
begreppen förlorar sitt egentliga innehåll. En
social rättvisa eller ett socialistiskt
produktionssystem är i realiteten omöjligt utan frihet för
individerna och friheten för individerna är en
absurditet under ett orättvist
produktionssystem.
Som bekant tänkte sig de socialistiska
pionjärerna en utveckling fram mot ett
samhällsförhållande, där både friheten och rättvisan var
realiserade; de fria människorna skulle associera
sig för samverkan i en på samarbete grundad
socialistisk produktion. Detta var utgångsläget,
men metoderna, sätten att nå fram till detta
idealsocialistiska förhållande skapade s. a. s.
sin egen målsättning; metodiken ledde till nya
mål, som i själva verket skymde den verkliga
socialismen.
I denna metodik gled de båda
statssocialistiska ideologierna allt längre från varann.
Bolsjevismen offrade friheten för den statssocia-
listiska produktionsformen; socialdemokratin
offrade det statssocialistiska
produktionssystemet av rädsla att annars spoliera den personliga
friheten. Bolsjevismen ledde till statens
kanonisering - samma stat som man förut velat
pla-eera i museet vid sidan 0111 spinnrocken oeh
stenyxan — oeh socialdemokratins linje ledde
till erkännandet av individens rätt att under
kapitalistiska former utsuga andra individer.
Båda dessa ideologier har i själva verket
kapitalt misslyckats i sina försök att nå fram
till ett socialistiskt förhållande, om man med
.socialism avser både frihet och rättvisa. Det
gäller därför att finna nya former för en
socialistisk strävan och det är då helt naturligt
att tanken stannar vid anarkosyndikalismen.
Nu finns det de som påstår att också
syn-dikalismen har misslyckats. Till och med
grundligare än de andra socialistiska
rörelserna. Syndikalismen har inte lyckats samla
arbetarmassorna kring sitt program, följaktligen
har syndikalismen misslyckats. Det är en
utbredd uppfattning bland syndikalismens
motståndare oeh då och då får man höra dylika
tankegångar även inom vår rörelse.
Ett dylikt resonemang är sanningsenligt
endast med mycket stor modifikation. Nog är
det sant att syndikalismen har misslyckats i
så måtto att vi — frånsett Spanien — inte
lyckats samla eller behålla majoriteten av
arbetarna inom vår rörelse, men denna oförmåga
— vars orsaker naturligtvis kan analyseras —
är i själva verket intet misslyckande för den
syndikalistiska idén. En oanvänd kampform, en
obrukad organisation kan inte karakteriseras
som misslyckad. Det är först när man praktiskt
prövat en metod som man sakligt kan avgöra
om den är livskraftig eller misslyckad. Detta
logiska resonemang leder klart fram till att
socialdemokrati och bolsjevism misslyckats. Om
syndikalismen. ska lyckas eller inte ligger
däremot i framtiden. Inte förrän denna ide är
prövad kan man fälla den slutliga
förkastelsedomen.
Den syndikalistiska rörelsens litenhet har
emellertid aktualiserat problemet, för rörelsens
anhängare och man har sökt finna orsakerna
inom den egna sammanslutningen. Man har
rekommenderat nya vägar och framförallt ott
intimare ocli tolerantare samarbete med andra
-139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
