- Project Runeberg -  Syndikalismen / 1946 /
184

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

helgongloria. Man kan därför inte förundra
sig att det nationalistiska vanvettet ledde till
sådana föreställningar som "tyska herrefolket"
eller den "nordiska rasens överlägsenhet". Men
där tron på att vara utvald först sätter in, där
gror redan högmodets draksådd som
underskattar alla andra folk och betraktar dem som
mindervärdiga. Allt annat följer sedan av sig själv,
ty det ligger i det politiska maktsträvandets
natur, att dess bärare icke nöjer sig med tron
på sin egen inbillade överlägsenhet, utan
ständigt är böjda, så snart tillfälle bjuds, att låta
andra känna sin inbillade överlägsenhet.

Under dessa omständigheter kunde det inte
undvikas, att det öppna och det dolda
kriget blev till ett bestående tillstånd i vårt sociala
liv, ty medan våra kulturkretsars inre
gemenskap ständigt åter krävde en federativ förening
av de europeiska folken, så förstod
nationalismens och maktpolitikens bärare att finna nya
medel till att förhindra en sådan lösning och
omöjliggöra varje fredlig lösning oeh varje
utjämning mellan de olika folkgrupperna.
Varthän detta måste leda därom berättar oss
ödeläggandet av hela länder, det barbariska
förintandet av kulturstäder, det grymma
nedslak-tandet av miljoner unga människor i blomman
av sin ålder och andra miljoners namnlösa
elände som våldsamt fördrivits från hus och
hem — allt det som vi nu upplevt i hittills
okänd måttstock. Den som inför detta
fruktansvärda återfall i det brutalaste barbari
ingenting lärt och ingenting glömt ocli icke sätter in
alla medel för att möjliggöra en
människovärdig tillvaro på denna jord oeh icke gör allt för
utt skydda kommande släkten för den fara som
störtat hela världen i död och fördärv, den
förtjänar inget bättre öde.

Om nationalismens förespråkare
överhuvudtaget vore förmögna till en bättre förståelse, så
skulle de sista hundra årens utveckling tydligt
ha visat dem, att all deras strävan vilade på en
fullständig misstolkning av politiska och sociala
fakta och särskilt för de små folken är en tom
fiktion. Vilken betydelse har i verkligheten en
dröm om nationell suveränitet ocli en så kallad
nationell oavhängighet i en tid där
stormaktemas gränslösa maktpolitik ständigt
eftertraktar att underordna de små staterna sin egen
maktsfär och utnyttja dem som vasaller för

sina egna intressen1? De flesta av de smärre
nationaliteterna, vilka genom en tillfällig
förskjutning av maktförhållandena i Europa
utnyttjat tillfället till att erövra en inbillad
nationell oavhängighet, liar därigenom kommit
ur askan i elden. Deras politiska suveränitet
ger dem näppeligen ett skydd mot
storstaternas maktanspråk och har ofta bara gjort deras
ställning ännu bekymmersammare. Deras nya
statsmäns och yrkespolitikers kast kan väl ha
dragit många fördelar av den nationella
enheten, men för folken själva har icke
förhållandena blivit bättre.

Vem vågar egentligen påstå, att det polska
folkets läge var bättre under Pilsudskis och
generalernas herravälde än under
Tsarrysslands, Österrikes och Preussens främmande
herravälde ? Vem vill egentligen påstå, att
Ungern åtnjutit en större frihet under Horthys
diktatur än under habsburgarnas dynasti? Har
Jugoslaviens och de övriga balkanstaternas
nationella suveränitet skaffat deras folk mera
rörelsefrihet och ett större mått av friheter och
rättigheter? I de flesta fallen har just det rakt
motsatta inträffat, och de egna makthavarna
visar sig ofta vara ett större ont än det
främmande herraväldet. Det finns visserligen folk
som icke låter sig påverkas av sådana
självklara fakta. Heinrich Heine påstod ju redan
för hundra år sedan, att tyskarna föredrog att
bli pryglade med en egen i stället för en
främmandes käpp. Den som är så blygsam i sina
krav kan icke förundra sig över att en käpp
ständigt dansar på hans rygg.

I dag ser vi ett nytt upprepande av samma
faktiska förhållanden, blott att rollerna blivit
ombytta. Samma suveräna stater som vi just
talat om, har nu fullständigt råkat in under
den ryska maktsfären och har icke blott
fullständigt förlorat sin nationella oavhängighet
utan även fått offra de sista rättigheter de
förut varit i besittning av. Men inte bara det
politiska läget har blivit sämre utan även de
ekonomiska förhållandena har förvärrats för de
flesta av dessa folk efter deras nationella
befrielse. Alla dessa länder, vilka förut tillhörde
ett större ekonomiområde, voro nu tvungna att
skapa sig en egen ekonomi vilket icke lyckats
för någon av dem med undantag för Tjecko-

-484

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:47:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/1946/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free